Hemad Razavi, vd för Ordna Bolån. BILD: Björn Eklund
Hemad Razavi. BILD: Björn Eklund

Politisk osäkerhet, Nvidia och techbolagen faller, hushållen har blivit mer räntepessimistiska än på tre år och Riksbanken har höjt för första gången sedan 2023. Det låter som dåliga nyheter för bostadsmarknaden. Men för den mäklare som lyfter luren och säger rätt saker är det tvärtom: det är nu gapet mellan säljarens prisbild och köparens kalkyl faktiskt går att överbrygga.

Var den som ringer när ingen annan gör det – i osäkra lägen slutar många ringa.

Osäkerheten upplevs som stor och depån blinkar rött

Nasdaq Composite toppade den 6 oktober. Den 5 november hade indexet fallit nästan 12 procent från den nivån och gick officiellt in i korrektion — bara den dagen backade Nasdaq 5,5 procent, det största dagsfallet på över ett och ett halvt år, och nära 2 500 miljarder dollar i börsvärde raderades. En återhämtning har tagit tillbaka en del, men indexet ligger fortfarande runt 8,5 procent under toppen. Det här är ingen enskild bolagsstory. Det är hela AI-komplexet som skrivs ned på en gång.

Utlösaren var mellanårsvalet i USA den 3 november, där Demokraterna tog både representanthuset och senaten — flera av vinnarna har varit uttalat skeptiska till datacenterutbyggnaden. Åtta år av ett republikanskt “bygg mer, fråga sen” prisades in i aktierna. Nu prisas det ur. Att Nvidias vd samtidigt hamnat i en spionhärva och att aktien ligger 25 procent under oktobertoppen gör inte saken bättre, men det är en fotnot till det större.

Och vi behöver inte åka till Wall Street för att hitta osäkerhet. Två månader efter valet den 13 september har Sverige fortfarande ingen regering. Magdalena Andersson röstades ned den 15 oktober, Elisabeth Thand Ringqvist den 3 november, och därefter gick uppdraget till Ulf Kristersson. Misslyckas fyra omröstningar blir det extraval — två återstår. Talmannen Andreas Norlén har beskrivit statsministeromröstningen som sitt skarpaste verktyg och börjat ringa runt till partiledarna i stället för att bjuda in dem, för att “signalera lite tempo”.

För bostadsmarknaden betyder det en sak konkret: ingen budget, inga besked om bostadspolitiken, ingen aning om vad som händer med ränteavdrag, amorteringskrav eller bostadsbidrag nästa år. Hushållen sitter med tre osäkerheter samtidigt — börsen, räntan och politiken. Det är en sån höst där många helt enkelt beslutar att inte besluta.

Poängen för oss är inte kvällstidningsrubrikerna. Poängen är att väldigt många svenskar just nu öppnar sin depå och ser rött — efter tre år där börsen bara gick upp. Det sätter sig i magen långt innan det syns i statistiken, och det sätter sig framför allt hos säljaren som hållit fast vid ett utgångspris sedan i våras.

Pessimismen: högsta ränteoron på tre år — men prisoptimismen består

Det här syns redan i vår egen mätning. I Bolånebarometern för oktober, som Nepa gör åt oss varje månad bland cirka 1 000 svenskar i åldern 25–59 år, hände något ovanligt: två kurvor vände brant upp samtidigt som en tredje stod kvar.

Tror på kommande sex månader

Oktober

September

Stigande bolåneräntor

56 %

47 %

Sjunkande bolåneräntor

9 %

12 %

Stigande inflation

47 %

37 %

Stigande bostadspriser

46 %

45 %

Skulle välja bunden ränta i dag

66 %

60 %

Mer än varannan svensk tror alltså på högre bolåneräntor — den högsta nivån sedan augusti 2023, och en uppgång med nio procentenheter på en enda månad. Inflationsoron steg lika mycket. För ett år sedan var räntepessimisterna 27 procent. De har alltså mer än fördubblats på tolv månader, till 56%.

Men här kommer det intressanta: tron på stigande bostadspriser gick upp, till högsta nivån sedan i juli. Svenskarna är alltså rädda för räntan och optimistiska om priset på samma gång. Bakom denna till synes irrationella kombination ligger ett uppdämt flyttbehov. Folk har suttit stilla i fyra år och vill flytta ändå.

Det är precis den kombinationen som stressar: jag vill köpa, men jag tror att det blir dyrare att låna. En velig köpare som vill agera har det största behovet av att höra rätt ord från sin mäklare. Som mäklare kan du styra riktningen och äga affären.

Räntorna: Thedéen har börjat gå åt andra hållet

Onsdagen den 4 november höjde Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. Det är den första höjningen sedan 2023 — den första på över tre år. Motiveringen var en starkare konjunktur i kombination med kostnadsökningar från utbudsstörningar, som väntas driva upp inflationen.

Erik Thedéen var ovanligt tydlig med att det inte stannar där. “Vi förväntar oss att räntan kommer att stiga något mer”, sa han till TT. I TV4 preciserade han: “Vi har en ränteprognos som säger upp till två höjningar på ett års sikt.” Riksbanken själv skriver att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året om utsikterna står sig.

Samtidigt dämpade han: vi är inte på väg tillbaka till den snabba uppgång i räntor och inflation som vi såg 2022/23. Höjningen var förebyggande. Översatt till mäklarsvenska: ingen kris — men drömmen om en bolåneränta som sjunker av sig själv under 2027 är död. Nästa räntebesked kommer i december.

Därför är det här bra nyheter för dig

En bostadsaffär som inte blir av kapsejsar nästan alltid på samma sak: säljaren står kvar vid ett pris från en annan marknad, och köparen har en kalkyl som inte når dit.

Gapet är själva problemet. Ditt jobb är att stänga det gapet. Det som hänt de senaste veckorna krymper gapet från båda hållen samtidigt, och det händer inte ofta.

Från säljarsidan: en säljare som i september kunde säga “jag väntar till våren, då har räntan gått ner” har förlorat det argumentet. Riksbanken har just talat om. Att vänta kostar nu något, och det är första gången på tre år som det är sant.

Från köparsidan: 46 procent tror fortfarande på stigande priser, och flyttbehovet är uppdämt. Köparna är alltså inte borta. De är bara bråttom på ett annat sätt än förra året — de vill in innan nästa höjning, inte efter nästa sänkning. Priserna är ju på väg upp.

Fyra samtal att ringa den här veckan

  1. Affären som inte gick i lås. Gå tillbaka till vårens objekt där budgivningen stannade två hundra tusen under utgångspriset. Den säljaren har just fått två nya argument att lyssna på. Ring. Högsta budet kanske finns kvar.
  2. Aktivera köparna med färdigt lånelöfte. De är de enda som kan agera på en vecka. Fråga vilka tre adresser de skulle slå till på i morgon, och matcha mot din egen stock. Det är inte marknadsföring, det är kundvård.
  3. Ring säljaren före december. Nästa räntebesked kommer i december och prognosen pekar på upp till två höjningar på ett år. “Vi vill inte ligga ute när nästa höjning kommer, tänker jag, eller hur ser du på timingen?” är en fråga som förtjänar ett svar.
  4. Prata kalkyl, inte ränta. Två av tre skulle binda i dag. Hjälp köparen räkna på en bunden treåring i stället för att spekulera i vad Thedéen gör i februari. Trygghet säljer bostad, prognoser säljer ingenting.

Var den som ringer när ingen annan gör det – i osäkra lägen slutar många höra av sig.

Det kommer en vår också

Jag ska inte låtsas att allt är frid och fröjd. Ett börsras, utbudsstörningar från krig, potentiellt omval och en Riksbank som börjat höja igen står inte på min önskelista. Och den som köper i dag bör ha en högre ränta än dagens med i kalkylen.

Men bostadsmarknaden är inte Nasdaq och AI-bolagen, inte heller en vänster- eller en högerregering. Den består av människor som får barn, skiljer sig, byter jobb och tröttnar på att pendla. Utgå ifrån att de alltid har väntat för länge på ett läge som känns tillräckligt bra. Nu får de ett läge som känns tillräckligt brådskande. Det nuvarande läget är en betydligt bättre säljare än optimism.

Så ring. Vad är det värsta som kan hända?

Text: Hemad Razavi är vd för Ordna Bolån.