Svefas sammanställning över prisutvecklingen på jordbruksmark visar att åkermarkspriserna i riket steg med 2,3 procent under 2025, medan betesmark ökade med 3,4 procent.
Traditionellt har åkermark – särskilt den mest bördiga – varit den tydligaste värdebäraren. Att betesmark nu uppvisar starkare prisutveckling beskrivs som ett trendbrott.
– Åkermark har under lång tid varit den självklara värdedrivaren. Att betesmark stiger mer än åkermark är ett tydligt trendbrott och speglar den förbättrade lönsamheten inom animalieproduktionen. Stigande köttpriser har stärkt kalkylerna och i vissa regioner ökat efterfrågan på betesmark, säger Emma Nilsson, affärsansvarig jordbruk på Svefa Skog & Lantbruk.
Animalieproduktion driver efterfrågan
Under 2025 har mjölk-, gris- och nötköttsproduktion visat god lönsamhetsutveckling. Prisuppgången på animaliska produkter har enligt Svefa haft direkt genomslag i investeringsviljan, särskilt i regioner där animalieproduktion är central.
Utvecklingen inom växtodlingen är mer dämpad. Goda skördar har kombinerats med låga spannmålspriser och valutapåverkan, vilket hållit tillbaka intäkterna. Många lantbrukare lagerhåller spannmål i väntan på bättre prisnivåer, vilket binder kapital och påverkar kassaflödet.
Ränteläget fortsatt avgörande</p
Räntesänkningar har börjat minska räntekostnaderna, men det fulla genomslaget väntas först under 2026. Många lantbruk är fortsatt högt belånade, vilket gör räntenivån central för investeringsviljan i mark, byggnader och maskiner.
Omsättningen sker främst i de bättre delarna av länen och prisnivåerna varierar kraftigt mellan och inom regioner. I län med generellt låga prisnivåer kan mindre förändringar i absoluta tal ge stora procentuella utslag.
– Svefas bedömning är att utvecklingen inte enbart är konjunkturell. Markvärdena speglar i allt högre grad produktionsinriktning och kassaflödesstyrka snarare än enbart markslagets traditionella status, säger Emma Nilsson.
Strategisk tillgång i orolig omvärld
Svefa pekar också på att jordbruksmarkens strategiska betydelse har stärkts i ett mer osäkert omvärldsläge. Frågor om livsmedelsproduktion och självförsörjning väger tyngre, samtidigt som strukturrationaliseringen inom lantbruket fortsätter.
– Vi ser att marknaden blir mer kalkylstyrd. Lönsamhet i produktionen får ett tydligare genomslag i markpriserna. Det är ett tecken på en mer rationell och finansiellt driven jordbruksmarknad. Men utvecklingen är fortsatt känslig för ränteläget och globala prisrörelser, säger Emma Nilsson.
Källa: Svefa