Regeringen utreder flyttskatterna – vill få fler att byta bostad

Kapitalvinstskatt och stämpelskatt kan påverka hushållens beslut att byta bostad. Nu ska regeringen utreda vilken betydelse flyttskatterna har för rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus.

Elisabeth Svantesson.
Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

Utredningen ska också undersöka om skatterna kan utformas på andra sätt för att underlätta bostadsbyten.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Vill få i gång fler flyttkedjor

Bakgrunden är att kostnaderna i samband med en bostadsaffär kan bidra till att hushåll bor kvar trots att de egentligen vill byta bostad.

Regeringen pekar särskilt på situationer där barnfamiljer behöver större bostäder samtidigt som äldre hushåll kan vilja lämna ett större boende för ett mindre.

– Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och fler ska kunna flytta när livet förändras. Då behöver det både byggas fler småhus och de bostäder som redan finns behöver användas bättre, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Frågan om flyttskatternas påverkan på rörligheten är inte ny. I en underlagsrapport till Långtidsutredningen 2015 lyftes sänkt reavinst- och stämpelskatt som möjliga åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktion.

Regeringen har även i samband med tidigare förändringar av uppskovsreglerna konstaterat att kapitalvinstbeskattningen är en del av hushållens transaktionskostnader och kan skapa inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

Kan få betydelse för antalet bostäder till salu

För mäklarbranschen är frågan nära kopplad till utbudet. Om kostnaderna för att byta bostad påverkar hushållens vilja att sälja kan förändrade skatter i förlängningen också påverka antalet bostäder som kommer ut på marknaden och möjligheten att få i gång fler flyttkedjor.

Men några förändringar av skatterna är ännu inte beslutade. Utredaren ska först analysera hur dagens regler påverkar rörligheten och utbudet av småhus samt undersöka alternativa utformningar.

Även reglerna för den så kallade stickårsberäkningen, som kan användas för att schablonmässigt beräkna anskaffningsutgiften för äldre fastigheter, ska ses över och moderniseras.

Henrik Hammar har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.