I uppdrag gransknings senaste avsnitt – Bolånefusket – får tittarna hänga med på en resa där den numera dömde mäklaren Adam Farhoumand erbjuder sina köpare att fuska med bolånet. Något som enligt UG kan ha bidragit till att trissa upp bostadspriserna i Stockholm. Samir Bezzazi är en av reportrarna i produktionen och han fick redan […]
I uppdrag gransknings senaste avsnitt – Bolånefusket – får tittarna hänga med på en resa där den numera dömde mäklaren Adam Farhoumand erbjuder sina köpare att fuska med bolånet. Något som enligt UG kan ha bidragit till att trissa upp bostadspriserna i Stockholm.
Uppdrag granskning har följt den numera dömde mäklaren sedan 2016. Bild: Skärmavbild från UG
Samir Bezzazi är en av reportrarna i produktionen och han fick redan 2016 tips om att det går att “köpa” banklån.
UG har följt Adam Farhoumad och hans icke namngivna kumpan sedan dess, är du förvånad över vad ni hittade?
– Ja. Vägen till ett bolån känns väldigt reglerat med tydliga krav. Det är också så bankerna beskriver det. Därför var det överraskande att det finns folk därute som lyckats kuppa systemet och därmed ordna bolån på oriktiga grunder.
Adam Farhoumand är nu dömd till 3 år och 6 månaders fängelse för bland annat bedrägeri, bokföringsbrott och penningtvätt. Som han har överklagat det till hovrätten. Men du fick alltså det här tipset som ledde till bland andra Adam redan innan han var mäklare, varför tror du han hamnade här?
– Det stämmer. Redan innan han var mäklare fick vi på SVT tips om att han kunde hjälpa en fuska till sig ett bolån. Då var det svårt att reda ut om tipset faktiskt stämde. Sedan när Adam Farhoumand bestämde sig för att bli mäklare valde vi på Uppdrag granskning att hålla ett öga på allt för att se hur det skulle utveckla sig. Varför han valde att bli mäklare är svårt att svara på.
“En viktig del tror jag är att mäklare börjar förstå hur viktig deras roll är när det gäller att ha kontroll över hur pengar flödar in i bostadsmarknaden”
I researchen inför det här programmet stötte ni på problem för att det inte går att hitta något register på vilka som bott i en bostadsrätt. Det är något som till exempel Mäklarsamfundet drivit på i flera år att det ska skapas av många orsaker, bland annat för att göra det svårare med bedrägerier likt det ni visar i programmet. Nu har Lantmäteriet fått i uppdrag att skapa ett sånt register, finns det fler hål för kriminella att utnyttja som du tycker borde åtgärdas?
– Som flera experter vittnar om så är fastighetsbranschen en åtråvärd bransch för kriminella. Det handlar om stora volymer pengar vilket är fördelaktigt om man till exempel vill tvätta pengar. En viktig del tror jag är att mäklare börjar förstå hur viktig deras roll är när det gäller att ha kontroll över hur pengar flödar in i bostadsmarknaden. Mäklare är en garant för att en affär har genomförts och att betalningarna är korrekta. Men som systemet ser ut i dag räcker det nästan med att en mäklare är med på ett kriminellt upplägg för att det ska kunna fuskas. Så kanske behövs även ökad tillsyn av mäklare.
Mäklarsamfundet har varit en drivande kraft bakom att få till ett centralt bostadsrättsregister av flera orsaker, bland annat för att motverka att mäklare blir utnyttjade av kriminella krafter.
Mäklarsamfundet vd Oskar Öholm. Foto: Mäklarsamfundet
– I exemplet som Uppdrag Granskning tar upp ser vi ett typexempel på när ett bostadsrättsregister hade gjort att oegentligheter sannolikt hade upptäckts tidigare. Med ett centralt register där samtliga bostadsrätter och deras ägare finns registrerade, skulle det bli lättare att säkerställa att korrekta ägarförhållanden dokumenteras och att spårbarheten i transaktioner ökar.
– För mäklarkåren skulle det dessutom kunna bidra till att snabba upp informationsinhämtning och minska beroendet av mindre pålitliga och kostsamma källor som nuvarande mäklarbilder, det säger Oscar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.
“ingen enskild aktör kan lösa problemet, det krävs insatser från både staten, bankerna och mäklarna för att väva ett mer finmaskigt nät som skyddar mot organiserad brottslighet i fastighetsaffärer.”
Vad kan ni som organisation bidra med här?
– Registret skulle bli ytterligare ett sätt för oss att stärka AML-arbetet. Mäklarsamfundet kan bidra genom att utbilda mäklare om hur de bäst använder registret och identifierar misstänkta transaktioner. Kan vi dessutom utveckla arbetet tillsammans med tillsynsmyndigheten skulle vi på riktigt försvåra för alla som vill utnyttja branschen i penningtvättssyfte.
– Men det är viktigt att påpeka, ska detta fungera måste registret vara anpassat till fastighetsmäklarnas behov. Det måste utformas så att det minskar administrativa bördor och kostnader för informationsinhämtning.
I programmet ser det ut som att det går rätt enkelt att lura bankerna om vilken månadslön som en bolåneansökare har – borde bankernas ansvar stärkas upp?
– Bankerna har redan högt ställda krav på sig i sin kreditgivning, men Uppdrag granskning visar att det uppenbarligen finns brister även där. Det är nog som finansmarknadsministern sa, ingen enskild aktör kan lösa problemet, det krävs insatser från både staten, bankerna och mäklarna för att väva ett mer finmaskigt nät som skyddar mot organiserad brottslighet i fastighetsaffärer.
MäklarVärlden är en branschneutral tidning för Sveriges fastighetsmäklare och leverantörerna till dessa. MäklarVärlden fokuserar även på alla som har en studieinriktning som leder in i fastighetsmäklarbranschen. Total upplaga: mer än 8 600 ex. MäklarVärlden granskar mäklarföretagens strategi, lönsamhet och kundnytta. MäklarVärlden utkommer årligen med sex välmatade nummer.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
