Ola Söderlind: “Vem ska köpa din sommarstuga?”

När mina föräldrar köpte stugan i Halmstad för exakt 30 år sedan, var det omvänd budgivning som gällde. Det vill säga nedåt. Intresset för fritidshus var svalt 1996. Bolåneräntorna låg på 6,5 procent. Det kan låta högt men var rena drömräntan jämfört med året före när de låg norr om 10 procent.

Den nya lågränteeran hade precis inletts och priserna på fritidshus dubblades de närmaste tio åren. Inte så konstigt. För även med ett dubbelt så stort bolån var ränteutgifterna betydligt lägre än förut. Samtidigt ökade lönerna. Helt plötsligt hade alla råd med sommarstuga (nästan).

Prisuppgången på fritidshus fortsatte upp i över två decennier. Kulmen nåddes först under pandemin när hemester blev det nya modeordet. Sedan dess har priserna på sommarstugor dalat, enligt en ny genomgång som vi på Zmarta har gjort. I dagens penningvärde är värdeförlusten för stugan uppemot två miljoner kronor de senaste fem åren, enligt genomgången.

Lika varaktigt som sommarkatten

Men nu vänder det uppåt, resonerar så kallade experter. Jag är mer tveksam. Visst, de närmaste åren kan det bli en sval ökning. Men jag tror ett eventuellt prislyft blir lika varaktigt som en sommarkatt. Det mesta talar snarare för att efterfrågan minskar framöver, vilket lägger en blöt filt över prisutvecklingen.

Visserligen har räntorna fallit en bra bit sedan toppen 2023, men någon ränteresa likt den efter 1995 kommer vi aldrig mer att få uppleva. Det beror helt enkelt på att räntorna inte kan sjunka så långt under noll att det motsvarar samma nedgång. Därmed kan vi heller inte förvänta oss de stora värdeökningarna på bostäder som vi vant oss vid.

Det är inget som är unikt för Sverige. The Times publicerade nyligen en artikel om att det är dags för britterna att överge myten om evigt stigande bostadspriser. Den visar att britter som köpte bostad 1995 fått se en årlig värdeökning på 13,3 procent medan ökningen för den som köpte 2015 varit 4,4 procent – om de hade sålt i fjol.

Demografins påverkan

Sedan har vi demografin. Få har väl undgått nyhetsflödet om det rekordlåga barnafödandet. Det är en trend i hela västvärlden och i Sverige har den pågått under en längre tid. Men befolkningen i Sverige ökar och det har den gjort kraftigt under hela 2000-talet. På 25 år har vi blivit drygt 1,7 miljoner fler – en ökning på nästan 20 procent.

Det torde ju tala för en högre efterfrågan på fritidshus, eller? Inte riktigt. Tittar vi närmare på statistiken från SCB så består ökningen av drygt 1 650 0000 invånare med utländsk bakgrund och 74 000 med svensk bakgrund. Vad spelar det här för roll, undrar du med all rätt? Svaret hittar vi i en fem år gammal rapport från just SCB. Den visar att närmare hälften av alla barn (upp till 15 år gamla) har en nära familjemedlem som äger en sommarstuga. Det gäller dock bara för barn med minst en svenskfödd förälder. Bland barn som har två utlandsfödda föräldrar eller själva fötts utomlands, är siffran 4 procent. Den har tillgång till fritidshus som barn, har större sannolikhet att köpa ett eget i vuxen ålder, visar forskning. Och tvärtom förstås.

Intresset från utlandet

”Men norrmännen dammsuger ju västkusten på sommarstugor”, säger en vän som har tagit över sin pappas gamla sommarställe i Hamburgsund. Det stämmer inte riktigt. Ökningen av norska stugköp i Västra Götalands län har ökat med 1 procent de senaste fem åren. De motsvarande 50 stugköp. Däremot har norrmännens intresse för svenska fritidshus minskat de senaste fem åren, enligt statistik från SCB. Danskarna då? Deras intresse dalade redan 2017. Däremot har tyskarnas intresse ökar något. Tyskarna köper emellertid främst fritidshus i södra Sverige.

Totalt sett har antalet utländska köp av svenska fritidshus legat platt de senaste tio åren, samtidigt som antalet sommarstugor har blivit fler. Samtidigt är det södra och västra delarna av Sverige som lockar mest. I Stockholms län är det endast 0,4 procent av fritidshusen som har utländska ägare.

Vad krävs då?

Så vad krävs för att priserna på sommarstugor ska öka? Personligen tror jag att mäklare måste jobba med marknadsföring som lockar nya typer av köpare som inte har tillgång till en egen när de växte upp. Som mitt favoritprogram En plats i solen (A place in the sun) på TV4, fast för svenska sommarstugor. I övrigt är det bara att hålla tummarna för en ny baby boom.

Text: Ola Söderlind, Hushållsekonom på jämförelsetjänsterna Zmarta/Uscore/Eskling sedan 2022. Har tidigare arbetat som ekonomijournalist på Affärsvärlden i nio år där han bland annat avslöjade tidigare Allra-vd:n Alexander Ernstbergers omtalade villaköp som satte stopp för Allras börsplaner.