Hemad Razavi: Så kan världspolitik och räntor forma bostadsmarknaden 2026

Ett år har gått sedan jag i Mäklarvärlden siade om vad som skulle hända 2025. Dags för bokslut med facit i hand och en prognos för 2026.

Bokslut 2025 – inflation, räntor och bostadspriser

För nästan exakt ett år sedan skrev jag att ”inflationshotet är långt ifrån över”; 2,4 procent i nov 2024, 2,4 procent i nov 2025. Jag varnade för fortsatt höga amerikanska räntor; även om vi har kommit ner något så är vi fortsatt på 2008-nivåer, dvs post-finanskris-nivåer.

Jag skrev att vi ska ”släppa drömmen om en snabbt sjunkande bolåneränta”; cirka 3,6 procent i nov 2024 och cirka 2,7 procent i nov 2025. Jag skrev att Trump, världsläget och inflationen inte stoppar bostadsmarknaden 2025, och att ”det blir ett bra bostadsår” – där hade jag fel. Bostadsrättspriser gick ner 0,3 procent och villapriser upp snåla 0,2 procent på 12 månader.

Inte helt pjåkigt siat, med tanke på att verkligheten under 2025 konsekvent valde det sämre av alla tänkbara alternativ.

Börsutveckling och marknadsrealitet

Trump hade inte tillträtt som president ännu, men jag skrev att ”en ny världsordning är på väg”. Nu har snart 12 månader passerat med Trump i makten; 36 månader kvar.  Det är värt att notera att på 12 månader är den svenska börsen upp 16 procent (OMX), amerikanska upp 17% (S&P500), Europa upp 20% (Euronext 100), Israel upp 128 procent, Kina upp 24 procent och Ryssland ner 2 procent. Trumps första år har alltså varit fenomenal för börsen, även om marknaderna som vanligt har ett helt eget förhållande till moral, logik och geopolitik. För vem kan på allvar påstå att världen är en bättre plats idag? Iofs har vi uttryck som siiix-seeeven idag och det hade vi inte för 12 månader sen.

Geopolitik 2026 – det blir mycket värre

2026 blir geopolitiskt mycket värre än 2025 (och börsen rusar ändå?!). Trump har usurperat alla möjligheter till makt, blivit mer eller mindre maktfullkomlig och är därmed i praktiken USA:s första despot. För ett år sedan pratade han om att ta över Grönland – något han fortsatt gör, nu utan skämtsam ton och snarare med eftertryck – och det här året började med USA:s kidnappade av Venezuelas president och hans fru. Tillsynes ett allvarligt folkrättsbrott. Men sådant trams, som folkrätt och internationella lagar, har på knappt 12 månader tappat … åtminstone 67% av sitt värde… (det gör inget om du läste det som siiix-seeeven, det var en fälla som du förstår).

Den nya världsordningen

2026 ger oss fortsättningen av den nya världsordningen som håller på att ta form. När Hitler gick in i Polen för att skapa sig Lebensraum 1939, förklarade de Allierade krig mot Tyskland. Despoten Trumps övertagande av Venezuela höjer först några ögonbryn, men under ytan håller nog alla andan, för vad innebär detta när dammet lagt sig om någon vecka? Vem förklarar krig mot USA om Trump tar över Grönland?

Ryssland och Kina skulle inte öppet gå emot USA över Venezuela, mer än i ord. Grönland kan bli en annan sak (snurra en världskarta så att du har Grönland i mitten av kartan så förstår du).

USA är märkbart mer nationalistiskt och mindre intresserad av omvärlden. Mycket talar för att Europa behöver vakna upp, illa kvickt, och i gott sobert skick, för att behålla enhet och hitta nya vägar. Onekligen behöver vi närma oss ”övriga världen” inklusive Kina och andra som vi idag har svårt för, när USA lämnar oss i sticket. Vi kommer behöva adressera hotet mot Grönland (Danmark!). Vi behöver hantera Ukraina mer självständigt och tyvärr har nuvarande politiker investerat för mycket i det här projektet för att våga ändra kurs (de borde lära sig om konceptet sunk cost). Uppvaknandet av europeisk stolthet är på gång – jag hoppas bara att vi inte har glömt bort lärdomarna om 1800-talet som upprinningen till de två världskrigen (vi kanske ska skicka alla världspolitiker på en snabbkurs här i början av året). USAs totala aversion mot internationell rätt (mest påtaglig i relation till Gaza men nu även Venezuela) skapar ett vi (folket) och de (”politikerna” och ”eliten”).

USA:s kaos, koloniala fasoner och kanariefågeln i kolgruvan

USA kommer 2026 skapa kaos genom kolonialliknande fasoner, dvs att rätt och slätt stjäla naturtillgångar varhelst man kommer åt dem, genom politisk, ekonomisk eller militär utpressning. Europas uppvaknande kommer därför öka takten märkbart under 2026.

I USA fortsätter också den politiska utdragna jordbävningen av aldrig tidigare skådad intensitet. Demokraterna syns och hörs inte mer. I stället är det två olika grupperingar i det Republikanska partiet som tar allt medialt utrymme. Den ena gruppen, den mer traditionella MAGA rörelsen (om man nu kan säga så) kommer attrahera allt fler demokrater och vice versa. Dessa grupper kommer utgöra basen för röster som man kan vinna över i mellanårsvalet 2026.

Valet av Mamdani – en Israel-kritisk självutnämnd socialist (som nästintill är en svordom i USA) – till New Yorks borgmästare var kanariefågeln i kolgruvan. Mellanårsvalen kommer garanterat skapa dramatik i USA:s kongress. Följderna är svåra att sia om, inte minst när amerikanarna upplever att avgrunden mellan folkets vilja och deras representanters agerade bara växer (tydligt konkretiserat i mörkläggningen av Epstein-fallet).

En sak är dock säker: Vanliga människors förtroende 2026 för makt, politik, medier och institutioner kommer minska ytterligare. Distansen är redan oroande – jag vågar knappt tänka på vad den avgrunden leder till om 3-5 år.

Risken för eskalering av nya konflikter är stor. En ny attack mot Iran är t.ex. förmodligen dagar bort. Samtidigt talar mycket för viss stiltje i kriget mellan Ukraina och Ryssland – även om fred fortfarande är långt borta.

Ekonomi och bostadsmarknad 2026

Trots allt detta finns det mycket som ändå talar för ett skapligt 2026 i Sverige.

Inflationsnivåerna kommer börja röra sig mot 1% redan till sommaren, kanske till och med lägre än så (i våra positiva scenarion ser vi just nu 0,4 procent i juli som lägsta punkt).

Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur, men att återhämtningen är på väg. Våra och andras prognoser pekar på starkare tillväxt (2,8-3,0 procent) under 2026, klart högre än senaste åren. BNP steg under tredje kvartalet med 1,1 procent jämfört med föregående kvartal och 2,6 procent år-till-år, vilket var den högsta nivån på nästan fyra år.

Arbetslösheten är fortfarande hög (9 procent). Här förväntar OECD och andra en något förbättrad arbetsmarknad. Regeringen uppskattar att arbetslösheten kommer minska 2026. Bortsett från effekterna av regeringens satsningar i år, så är jag inte så optimistisk givet den globala osäkerheten och pga effektiviseringar som görs genom AI. Skulle vi däremot se tydligt lägre marknadsräntor under året så kan det bli en rejäl skjuts till t.ex. bostadsutvecklarmarknaden.

Lägre räntenivåer och höga tillgångspriser på börsen pekar mot hög nivå av M&A aktivitet (sammanslagningar och uppköp).

Hushållen har mer att röra sig med men är fortsatt försiktiga med konsumtion. Kanske kan låg inflation, lägre sparräntor, en stabil räntemiljö och satsningar från regeringen få igång konsumtionen.

Bostadsmarknaden: normalår väntas

Jag är ändå optimist kring bostadsmarknaden. Vi tror att vi kommer se ett normalår avseende antalet bostadsaffärer, ca 175 000 st, och svagt ökande bostadspriser på ca 3% under 2026. Här är några av anledningarna:

·      Fler positiva till bostadsmarknaden; 144% fler bostadsoptimister än pessimister (enligt Ordnas Bolånebarometern)

·      Något lägre bolåneräntor under året pga lägre inflation

·      Expansiv finanspolitik

·      Skaplig BNP-tillväxt

·      Högre reallöner

·      Lättnader i amorteringsregler och högre bolånetak

Men vem vet. Kanske blir vårt grannland Danmark snart en del av USA – då får jag anledning att revidera min framtidsprognos. Marginellt. En sak är dock 100% säker – bara töntiga pappor och mammor säger siix-seeeven om 12 månader.

Hemad Razavi, vd Ordna Bolån