Boendet slukar marginalerna när ett hushåll blir två

Länsförsäkringar har räknat på en familj där två vuxna och två barn bor i villa. Efter separationen köper de vuxna varsin bostadsrätt på 75 kvadratmeter i samma område, med utrymme för barnen att bo växelvis.

Stefan Westerberg. BILD: Länsförsäkringar

– Siffrorna visar varför det kan vara ekonomiskt svårt att skiljas, även för den som har en genomsnittlig inkomst. Det är framför allt boendet som gör kalkylen svår att få ihop. Ränta, amortering och avgift ska plötsligt bäras av en person i stället för att delas i ett hushåll, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

I rikskalkylen ökar de utgifter som ingår i beräkningen från cirka 17 600 till 27 800 kronor i månaden per vuxen. Boendeutgifterna står för omkring 9 000 kronor av ökningen, medan övriga levnadskostnader ökar med cirka 1 300 kronor. Beloppen är avrundade.

Nästan nio tiondelar av utgiftsökningen är därmed kopplad till boendet.

Minus i Stockholms kommun

Typfallet utgår från en bruttolön på 38 800 kronor i månaden. Efter skatt, och med delat barnbidrag och flerbarnstillägg för två barn, uppgår inkomsten i kalkylen till cirka 32 300 kronor.

Före separationen återstår cirka 14 700 kronor efter de utgifter som beräkningen omfattar. Efteråt är marginalen cirka 4 500 kronor.

Skillnaderna mellan bostadsmarknaderna är stora. I Stockholms kommun uppgår månadsutgifterna efter separationen till cirka 37 300 kronor. Med typfallets inkomst ger det ett underskott på 5 000 kronor i månaden.

I Stor-Stockholm hamnar kalkylen strax under noll, medan marginalen efter separationen är cirka 5 000 kronor i Stor-Göteborg och 9 600 kronor i Stor-Malmö.

Helsingborg har enligt Länsförsäkringar den minsta minskningen av marginalen bland de 20 största kommuner som jämförts: cirka 2 200 kronor i månaden.

Samma område – en dyrare boendelösning

Beräkningen visar hur ekonomin kan förändras när ett gemensamt villaboende ersätts av två bostadsrätter i samma område. Kombinationen av läge, boyta och månadsutgifter blir central när båda bostäderna ska rymma barnen, samtidigt som varje boende ska finansieras med en egen inkomst.

Länsförsäkringar rekommenderar att den som separerar jämför flera boendealternativ, exempelvis mindre boyta, ett annat område eller hyresrätt. Företaget framhåller också att budgeten behöver tåla högre ränta eller avgift och inte bör byggas enbart på hur mycket banken medger i lån.

Analysen är en typfallsberäkning, inte en kartläggning av separerade hushålls faktiska ekonomi. Utfallet gäller de boenden och inkomster som Länsförsäkringar har valt att räkna på.

Flera utgifter ligger utanför kalkylen

Den redovisade marginalen är inte heller detsamma som ett helt fritt konsumtionsutrymme. Bland annat bil, arbetsresor, fritidshem, läkemedel, semester och sparande utöver amortering ligger utanför beräkningen.

Amortering ingår däremot i boendeutgifterna och påverkar därmed hur mycket pengar hushållet har kvar varje månad.

– Det är dyrt att separera och för många kan den nya ekonomin bli en chock, ovanpå den känslomässiga krisen. Samma inkomst ska plötsligt bära betydligt större utgifter som sänker marginalerna, säger Stefan Westerberg.

Så har beräkningen gjorts: Två vuxna och två barn bor först tillsammans i villa. Efter separationen köper de vuxna varsin bostadsrätt på 75 kvadratmeter i samma område. Barnen bor växelvis. Inkomsten per vuxen är cirka 32 300 kronor efter skatt, inklusive delat barnbidrag och flerbarnstillägg.

Detta ingår inte: Bland annat bil, arbetsresor, fritidshem, läkemedel, semester och sparande utöver amortering. Beloppen som återstår är därför inte helt fritt konsumtionsutrymme. Amortering ingår i boendeutgifterna.