Nästan var fjärde krona av de svenska hushållens disponibla inkomster går till boendet. Sverige ligger därmed tredje högst i EU – och skillnaden mot EU-snittet har vuxit kraftigt sedan 2010. Samtidigt ingår inte amorteringar i statistiken.
Svenska hushåll lade 24,2 procent av den disponibla inkomsten på boendet under 2025. Bara Grekland, med 34,6 procent, och Danmark, med 33,0 procent, låg högre. EU-snittet var 18,9 procent.
– Boendet tar nästan var fjärde krona av svenskarnas inkomster. Och då ingår inte ens amorteringarna på bolånen, säger Viktor Ström på låneförmedlaren Trygga, som har sammanställt statistiken från Eurostat.
Skillnaden mellan Sverige och EU-snittet har samtidigt ökat. År 2010 gick 22,3 procent av de svenska hushållens disponibla inkomster till boendet, jämfört med EU-snittet på 21,5 procent. Skillnaden var då 0,8 procentenheter. År 2025 hade gapet vuxit till 5,3 procentenheter.
Den största skillnaden noterades 2024, då de svenska boendekostnaderna motsvarade 24,6 procent av inkomsten och gapet mot EU-snittet var 5,4 procentenheter.
Ensamhushållen lägger störst andel
Viktor Ström, Trygga.
Skillnaderna mellan olika typer av hushåll är stora. Ensamstående utan barn lägger i genomsnitt 37,3 procent av inkomsten på boendet. För ensamstående som är 65 år eller äldre är andelen 38,8 procent, medan ensamstående med barn lägger 33,1 procent.
Hushåll med lägre inkomster är särskilt utsatta. Bland dem som ligger under gränsen för risk för fattigdom, definierad som 60 procent av medianinkomsten, går 47,3 procent av den disponibla inkomsten till boendet. För hushåll över gränsen är motsvarande andel 20,2 procent.
Amorteringarna räknas inte
Eurostats mått omfattar bland annat hyra för hyresgäster och bolåneräntor för bostadsägare samt kostnader för el, uppvärmning, vatten, underhåll, försäkring och obligatoriska avgifter. Bostadsbidrag räknas av.
Amorteringar på bolån ingår däremot inte. För ett belånat hushåll kan den faktiska månatliga utgiften för bostaden därför vara betydligt högre än vad statistiken visar.
Räntekostnader ingår, vilket också gör måttet känsligt för förändringar i ränteläget. Sverige har en hög andel bolån med rörlig ränta, vilket innebär att förändrade räntor relativt snabbt kan slå igenom i hushållens ekonomi.
Statistiken kommer från EU undersökning av inkomster och levnadsvillkor, EU-SILC. Den svenska delen av undersökningen samlas in av SCB.
De fem EU-länder där boendet tog störst andel av hushållens disponibla inkomster 2025 var:
Eurostat har flaggat Danmarks uppgift för 2025 för ett brott i tidsserien, vilket innebär att den inte är fullt jämförbar med tidigare år.
MäklarVärlden är en branschneutral tidning för Sveriges fastighetsmäklare och leverantörerna till dessa. MäklarVärlden fokuserar även på alla som har en studieinriktning som leder in i fastighetsmäklarbranschen. Total upplaga: mer än 8 600 ex. MäklarVärlden granskar mäklarföretagens strategi, lönsamhet och kundnytta. MäklarVärlden utkommer årligen med sex välmatade nummer.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
