Även bopriserna åker utför i fjällen

Även priserna åker utför i fjällen

Det finns minst två sätt om man gillar att åka utför i de svenska fjällen. Antingen köper man ett liftkort eller en fjällstuga i pistnära läge. Här är två stora trender som talar för en minskad efterfrågan.

Sportlovsveckorna närmar sig och det innebär högsäsong för svenska skidanläggningar. Intresset för skidsemester har varit stort under många år. Det har också lett till en lavinartad ökning av nybyggda fjällstugor i pistnära läge de senaste åren. Hajpen var som störst under pandemin och objekten såldes snabbt. Fem år senare har försäljningstiderna femfaldigats i Sälen och blivit sex gånger längre i Åre.

Sedan pristoppen under vinstersäsongen 2021/22 har priserna haft tyngden på dalskidan. Justerat för inflationen är prisfallet en bit över 20 procent i Sälen och Åre.  Men mycket talar för att det kan bli fortsatt utförslöpa på lite längre sikt.

Varför är jag så negativ? Jo, det beror på två stora trender som ser ut att fortsätta.

Trend 1 – Kortare vintrar

Även om vintern hittills varit ovanligt snörik och kall så kanske ni minns påsken i fjol, när den så kallade snögarantin slog in i Sälen. Och det ska mycket till för att mindre än 15 av över 100 nedfarter hos Skistar Sälen ska vara öppna (vilket inte är samma sak som skidvänliga).

Att snögarantin slår in är väldigt ovanligt, men kanske inte helt oväntat. Precis före jul gjorde nyhetsbyrån TT en sammanställning av SMHI:s data för antalet snötäckta dagar på olika platser i Sverige. Den visade att antalet snödagar minskat kraftigt på de flesta håll sedan 1950. Vid väderstationer som ligger nära klassiska skidområden som Sälen och Åre, har antalet vinterdagar med snö minskat med 7 till 35 dagar – per år.

Majoriteten av stugägarna i pistnära läge hyr ut sin stuga i andra hand. Men om vintrarna blir kortare minskar intäkterna och därigenom uppsidan av att äga. Skidanläggningarna vet om detta och det är därför som allt fler har börjat erbjuda aktiviteter som inte kräver snö – som cykling, discgolf och Stand up paddle (SUP). Men handen på hjärtat, vem åker långa vägar för den här typen av aktiviteter som man kan göra lite varstans i Sverige!?

Trend 2: Demografin

Min systers man är från Grekland. Han hade aldrig upplevt snö innan de träffades. I likhet med de flesta greker har han ingen relation till utförsåkningen och att investera i en fjällstuga finns inte på kartan. Han är nog inte ensam om det.

Enligt SCB uppgick befolkningen med svensk bakgrund till 7,6 miljoner år 2002. År 2024 till 7,7 miljoner – en ökning med 1 procent på 22 år. Under samma period har andelen med utländsk bakgrund ökat från 1,4 miljoner till 2,9 miljoner – en ökning med drygt 114 procent.

Alla med utländsk bakgrund kommer självklart inte från länder med brist på snö och skidanläggningar som Storbritannien, Somalia eller Syrien. Och nog kan framtida generationer komma att älska utförsåkningen ändå. Det får framtiden utvisa. Men samtidigt kommer nya rapporter om att barnafödandet i Sverige är det lägsta någonsin. Sett till antalet födda barn per kvinna har det inte varit så lågt sedan år 1751 – alltså för nästan 300 år sedan. Det kommer inte bara att påverka efterfrågan på fjällstugor i framtiden, utan lär slå mot de flesta varor och tjänster.

På kort sikt kan priserna på fjällstugor mycket väl öka nu när räntorna har sjunkit en bra bit från toppen. Men de stora trenderna pekar inte i rätt riktning för den långsiktige. Att köpa en fjällstuga ska därför inte ha ske med främsta syfte att göra en bra investering. Fokus bör i stället vara att skapa en samlingsplats för familj och vänner där man kan njuta av skidåkning och umgänge tillsammans. Övriga bör avstå helt.

Text: Ola Söderlind, Hushållsekonom på jämförelsetjänsterna Zmarta/Uscore/Eskling sedan 2022. Har tidigare arbetat som ekonomijournalist på Affärsvärlden i nio år där han bland annat avslöjade tidigare Allra-vd:n Alexander Ernstbergers omtalade villaköp som satte stopp för Allras börsplaner.