Så vill riksdagspartierna förändra bostadsmarknaden

Inför valet har Erik Olsson Fastighetsförmedling låtit samtliga åtta riksdagspartier beskriva sin syn på bostadsmarknaden. Partierna har också svarat på fem gemensamma frågor om skatt vid bostadsförsäljning, reavinstuppskov, uthyrning, fastighetsskatt samt kostnader för lagfart och pantbrev.

Så här svarar partierna:

KD: Sänkta skatter och lägre trösklar till ägt boende

Kristdemokraterna vill bland annat slopa stämpelskatterna och taket för uppskov, trappa ned reavinstskatten och minska amorteringskraven. Partiet förespråkar också fri hyressättning i nyproduktion, lättare regler för andrahandsuthyrning och bättre förutsättningar för småhusbyggande.

Startlån, hyrköp, bosparande och ett utökat rotavdrag är andra åtgärder som KD lyfter för att fler med vanliga inkomster ska kunna äga sin bostad.

MP: Startlån och stöd till energieffektivisering

Miljöpartiet vill införa förmånliga startlån för förstagångsköpare och göra det gröna avdraget mer förmånligt för bland annat solceller, laddplatser och energieffektivisering.

Partiet vill också se statliga stöd och lyfter behovet av blandade bostadsområden med olika boendeformer och samhällsservice.

M: Vill se över skatterna kring bostadsaffären

Moderaterna går till val på att två vanliga heltidslöner ska räcka för att köpa ett hus och har tillsatt en egnahemskommissionär.

Partiet vill också göra en större översyn av skattesystemet kring boende och försäljning. Både reavinstskatten och stämpelskatten ska ses över, medan M motsätter sig ett återinförande av fastighetsskatten.

SD: Färre regler och billigare småhus

Sverigedemokraterna pekar ut regler, långa processer och kostnader som centrala hinder för bostadsbyggandet.

Partiet vill förenkla plan- och byggprocesserna, minska regelkrånglet och sänka kostnaderna, särskilt för småhus. SD vill också främja hyrköp och lyfter det så kallade Sverigehuset – ett typgodkänt och bygglovsbefriat småhus.

S: Statliga byggkrediter och byggstimulans

Socialdemokraterna vill ta ett större nationellt ansvar för bostadsförsörjningen genom en ny samlad bostadsförsörjningslag och en nationell handlingsplan.

Två centrala förslag är statlig byggstimulans och statliga byggkrediter. Byggstödet ska enligt partiet bland annat riktas mot områden med stora industrietableringar och mot studentbostäder.

V: Staten ska ta större ansvar

Vänsterpartiet vill se ett mer genomgripande systemskifte där staten får en större roll på bostadsmarknaden.

Partiet vill återinföra statliga stöd för nyproduktion och renovering av hyresrätter och föreslår bland annat statliga topplån, ett statligt byggbolag, stärkt allmännytta och skärpta krav på kommunerna att bygga bostäder, samt stärkt skydd för hyresgäster vid renoveringar och andrahandsuthyrning

C: Vill ha blocköverskridande uppgörelse

Centerpartiet vill förenkla regler och korta planprocesserna samt införa fri hyressättning i nyproduktion.

Partiet vill också använda statliga kreditgarantier och ändrade nedskrivningsregler för att förbättra möjligheterna att bygga på landsbygden. C efterlyser dessutom en bred blocköverskridande uppgörelse om bostadspolitiken.

L: Strukturreformer framför tillfälliga stöd

Liberalerna beskriver bostadsmarknaden som tudelad, med bostadsbrist på vissa håll och överskott på andra.

Partiet vill bland annat ha kortare plan- och byggprocesser, enklare regler, ökad konkurrens, en bättre fungerande hyresmarknad och lägre trösklar till ägt boende. L vill kombinera det med en social bostadspolitik för personer som står långt från bostadsmarknaden.

Fem partier vill sänka kostnader vid bostadsaffären

När partierna får svara på de fem gemensamma frågorna framträder också viss samsyn över de politiska gränserna.

KD, M, SD, C och L vill sänka skatten vid bostadsförsäljning. Samma fem partier vill sänka kostnaderna för lagfart och/eller pantbrev. KD, SD, M, C och L vill också öka möjligheten att hyra ut bostaden.

När det gäller gränsen för reavinstuppskov vill KD, C, M och L höja den, medan MP, SD, S och V vill behålla dagens nivå. I frågan om fastighetsskatten vill KD, SD och L sänka den, medan övriga fem partier svarar oförändrad.

Nordenfelt: Lägre transaktionskostnader kan få stor betydelse

Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling, pekar särskilt på kostnaderna som uppstår när en bostad byter ägare.

Johan Nordenfelt.

– Jag tror att lägre transaktionskostnader skulle betyda minst lika mycket som lägre reavinstskatt. Det beror delvis på att vårt eget förslag bygger på att den nuvarande konstruktionen av reavinstskatten inte skapar inlåsningar så mycket genom att skattekostnaden är för hög, utan genom att skatten tas ut vid ett tillfälle när pengarna behövs till en ny bostad. Det är inte ett kostnadsproblem utan ett likviditetsproblem.

Erik Olsson föreslår därför inte en sänkt reavinstskatt. Företaget vill i stället se obegränsade uppskov, med en kostnad motsvarande statens upplåningskostnad, där betalningen skjuts upp tills den skattskyldige trappar ned sitt ägda boende.

Nordenfelt gör också bedömningen att bostadspolitiken kan förändras snabbare med ett fortsatt nuvarande regeringsunderlag, eftersom partierna redan samarbetar, medan partierna på den rödgröna sidan står längre ifrån varandra i vissa bostadspolitiska frågor.

– Utan att ta ställning till vad som ger bäst bostadsmarknad känns det som att förändringstakten på bostadsmarknaden kan bli högre med den sittande regeringen eftersom de redan har kommit igång och är rätt samspelta. På rödgröna sidan måste de börja med att hitta gemensamma ståndpunkter, samtidigt som vi redan vet att de har helt olika inställningar till en del frågor om bostadspolitiken som marknadshyror, statliga stöd och annat.