Bostadspriserna 150 procent upp. Minusränta, ökande styrränta, avskaffande av fastighetsskatt och införande av amorteringskrav.
Saker har hunnit hända på tjugo år.
Sedan 2003, det vill säga i två decennier, har SEB ställt frågor till svenska hushåll om bostadsmarknaden och sammanställt svaren i Boprisindikatorn. Nu har de tagit ett grepp om hela den hittills gångna tiden.
Vid drygt 240 tillfällen har frågor ställts om hur svenskarna tror att prisutvecklingen på bostäder kommer att se ut det kommande året. Vid 85 procent av tillfällena har de trott på stigande priser – något som sammanfaller väl med hur det faktiskt sett ut. Mer fel hade de i spådomarna om ökade räntor, vilket SEB förklarar med att räntorna varit låga under lång tid.
– Efter 20 år med SEB:s Boprisindikator kan vi konstatera att hushållens förväntningar i de flesta fall har varit en god indikation för riktningen på bostadsmarknaden och många gånger en återspegling av det ekonomiska klimatet, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB, i en kommentar till totalrapporten.
– Detta innebär att den bör tolkas i kombination med andra ledande indikatorer. Nu står hushållen inför ett tufft ekonomiskt läge och Riksbankens räntehöjningar har inte nått sin fulla effekt ännu. Hur det kommer att påverka hushållens boprisförväntningar blir en utveckling att följa i kommande mätningar.
Hushållen har också fått jämföra sina möjligheter till boende med tidigare generationer, och svara på vilka möjligheter de tror att kommande har. Nästan hälften säger sig ha haft det svårare än generationen innan – men skillnaden mellan grupperna 18-24 och 66+ är markant. I den yngre gruppen anser sig 60 procent ha haft det sämre, medan den äldsta gruppen säger sig ha fått det bättre. 56 procent av samtliga tror att kommande generations chanser blir tuffare.
– Det är ett nedslående resultat att nästan hälften av svenskarna uppger att de har sämre förutsättningar på bostadsmarknaden än sina föräldrars generation. Hushållens syn återspeglar en dysfunktionell bostadsmarknad med hög grad av trögrörlighet, utbudsbrist och regleringar som höjer trösklarna för att ta sig in, säger Américo Fernández.
Han menar att politiker och beslutsfattare bör se det som en signal att lyfta bostadspolitiken högst upp på agendan.
– Att inte göra något riskerar att få långsiktigt negativa effekter för ekonomi, arbetsmarknad och samhälle.
Läs hela rapporten här.
