Swedbank spår uppgång – men trög bostadsmarknad

Swedbank konstaterar att hushållens konsumtion nu ökar efter en längre period av försiktighet. Köpkraften väntas stärkas ytterligare nästa år, och konsumtionen spås öka med omkring 3 procent – i linje med inkomstutvecklingen.

– Nu syns allt tydligare tecken på att hushållens konsumtion har börjat stiga och stämningsläget har förbättrats. Hushållens köpkraft stärks ytterligare framöver till följd av lägre inflation, skattesänkningar och sjunkande ränteutgifter vilket ger en injektion till konsumtionen och svensk ekonomi, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Arbetsmarknaden på väg upp

Efter flera år med stigande arbetslöshet bedömer Swedbank att arbetsmarknaden nu har stabiliserats. Under 2026 väntas sysselsättningen öka, och arbetslösheten sjunka till 7,7 procent i slutet av 2027.

Mattias Persson, chefekonom hos Swedbank.

– Vi räknar med att en gradvis förbättring av arbetsmarknaden inleds under nästa år då återhämtningen i ekonomin har fått fotfäste, säger Persson.

Riksbanken väntas ligga still

Inflationen har fallit tillbaka och väntas ligga under Riksbankens tvåprocentsmål under 2026. Den kommande halveringen av matmomsen i april nästa år kommer tillfälligt att sänka inflationen ytterligare.

– Med inflation runt målet och en konjunktur som tydligt förbättras under 2026 finns det ingen anledning för Riksbanken att sänka styrräntan‚ säger Persson.

Swedbank bedömer att räntan ligger kvar på 1,75 procent fram till slutet av 2027, men att risken är större för en sänkning än en höjning på kort sikt.

Bostadsmarknaden: stabil men trög

Utbudet av småhus och bostadsrätter är fortsatt stort, och priserna har i stort sett stått still under 2025. Swedbank bedömer att återhämtningen blir utdragen men positiv.

– Det höga antalet bostäder till försäljning väntas hålla tillbaka priserna i närtid men vi räknar ändå med en gradvis uppgång under nästa år i takt med att hushållens finanser stärks. Under 2026 och 2027 räknar vi med att bostadspriserna stiger med 2 respektive 4 procent, säger Mattias Persson.

Stora offentliga investeringar lyfter tillväxten

Regeringens expansiva höstbudget – med skattesänkningar, ökade försvarssatsningar och höga offentliga investeringar – väntas driva tillväxten de kommande åren. Underskottet i den offentliga sektorn ökar till knappt 2 procent av BNP nästa år, men investeringarna når de högsta nivåerna sedan 1980-talet.

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk ekonomi, säger Persson.