Regeringen går vidare med nya bolåneregler

Regeringen går vidare med  förändringarna av reglerna för bostadslån. I en ny proposition föreslås att nuvarande föreskrifter från Finansinspektionen ersätts av en ny lag som reglerar bolånetak och amorteringskrav.

Bland de viktigaste förändringarna finns att det skärpta amorteringskravet tas bort. Det innebär att hushåll inte längre behöver amortera upp till tre procent om bolånet överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Begränsar tilläggslån och höjer bolånetaket

Samtidigt föreslås att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde, vilket minskar kravet på kontantinsats vid bostadsköp.

– Det skärpta amorteringskravet har slagit till i ett skede i livet då många vill bilda familj och behöver pengarna till annat. Det har fått mycket kritik och det tar vi nu bort, säger Niklas Wykman.

För att balansera lättnaderna vill regeringen samtidigt begränsa möjligheten till tilläggslån, exempelvis för renovering. Belåningsgraden för sådana lån ska maximalt uppgå till 80 procent. Dessutom utvidgas den så kallade tröghetsregeln, som innebär att omvärdering av bostaden endast får ske vart femte år, även till att gälla vid utökning av låneutrymmet.

– Vi har länge drivit att det extra amorteringskravet ska avskaffas. Därför är den modernisering av bolånereglerna som nu genomförs en stor framgång, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Tror på ökad rörlighet 

Regeringen bedömer att förändringarna kan bidra till ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för unga och barnfamiljer.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, säger infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlson (KD).

Även Liberalerna lyfter hushållens ekonomiska situation i småbarnsåren.

– Då ska man inte straffas av att tvingas amortera som allra mest, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

I propositionen föreslås även att Riksbanken tar över ansvaret för den kontracykliska kapitalbufferten från Finansinspektionen. Bufferten ska bidra till att stärka bankernas motståndskraft vid ekonomiska nedgångar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Riksdagen väntas fatta beslut under våren.

Länk till prop. 2025/26:119: Utveckling av makrotillsynsområdet