I MäklarVärldens stående krönikeserie delar profiler inom ekonomi och finans med sig av sina analyser och spaningar.

Hampus Brodén, vd Stabelo.

Den här gången reflekterar Hampus Brodén, vd för Stabelo, över den pågående maktkampen mellan Donald Trump och den amerikanska centralbanken – en konflikt som kan få betydande konsekvenser för den globala ränteutvecklingen, och därmed även för de svenska bolåneräntorna.

Det pågår just nu en ”fight” mellan Donald Trump och den amerikanska centralbanken Federal Reserve som kan få omfattande konsekvenser för den globala ränteutvecklingen, och i längden även de svenska bolåneräntorna. 

Det började med att Federal Reserves ordförande Jerome Powell, som Trump själv nominerade, under Trumps första mandatperiod höjde styrräntan för att förhindra överhettning i en stark ekonomi. Detta föll inte i god jord hos presidenten som då anklagade Powell för att strypa ekonomin. Trump gick så långt att han hävdade att Powell och Fed utgjorde USA:s största hot. När Powell i samband med pandemiutbrottet inte sänkte styrräntan tillräckligt snabbt anklagade Trump honom för att vara en idiot. Vidare uttryckte han att USA hade en sämre centralbankschef än Kina och att USA:s räntor borde vara lägre än Europas. Under Trumps andra mandatperiod har han eskalerat konflikten med Federal Reserve och vid flertalet tillfällen insinuerat att han tittar på alternativ för att avsätta Powell.

“Det råder i andra kretsar, inte minst inom akademin och finanssektorn, en stark konsensus kring att politiker inte ska lägga sig i centralbankens angelägenheter.”

Som med så mycket annat när det gäller Donald Trump så är detta en minst sagt okonventionell hållning mot centralbanken. Det råder i andra kretsar, inte minst inom akademin och finanssektorn, en stark konsensus kring att politiker inte ska lägga sig i centralbankens angelägenheter. Detta då marknaden kan få för sig att centralbankens verktyg används för politiska syften snarare än för att fokusera på inflationsbekämpning. Och om marknadens förtroende för centralbankens vilja att bekämpa inflationen försämras kan detta i sig skapa inflation.

Därför kan man argumentera för att utfallet vad gäller amerikanska räntor (och därmed globala räntor) just nu är ovanligt binärt. Om Donald Trump får sin vilja igenom och ersätter Jerome Powell med en mer duvaktig centralbankschef kan det leda till lägre räntor vilket är positivt för alla som hoppas på lägre räntekostnader. 

“…finns en risk att omvärlden tappar förtroendet för att dollarn kommer att ha ett beständigt värde…”

Effekten riskerar dock att bli kortsiktig då den pågående ”fighten” sker i en situation där förtroendet för USA och den amerikanska dollarn kanske är det lägsta världen har sett sedan Bretton Woods konferensen år 1944 då den rådande globala valutaordningen sattes och dollarn blev världens reservvaluta. Sedan dess har USA dragit på sig en statsskuld som uppgår till över 120 procent av BNP. Nu adderar man ytterligare 6–7 procent per år till skulden och kvalificerade bedömare oroar sig för att USA kan nå en ”point of no return” där räntebetalningarna på statsskulden gradvis äter upp så mycket av statens investeringsutrymme att man till slut ser sig tvungen att inflatera bort statsskulden. 

Garanten för att det inte sker är en oberoende centralbank med ett intakt inflationsbekämpningsmandat. Men om Trump tillsätter en lojalist som sätter de styrräntor han ber om finns risken att omvärlden tappar förtroendet för att dollarn kommer att ha ett beständigt värde. Om det händer försvinner efterfrågan på statspapper, och räntan kommer att dra iväg uppåt på ett för Trump väldigt ovälkommet sätt. Och för många andra också för den delen, då kraftigt stigande räntor i USA riskerar att ha en motsvarande effekt på räntor i andra delar av världen. Inte minst de svenska bolåneräntorna. Låt oss därför hoppas att fighten mellan Trump och Federal Reserve lugnar ned sig. 

Hampus Brodén, vd Stabelo