Trösklarna till den ägda bostadsmarknaden är fortsatt höga för unga. Mäklarsamfundet pekar på att ett senare inträde också kan bidra till sämre rörlighet på resten av bostadsmarknaden. Foto: Adobe Stock
Trösklarna till den ägda bostadsmarknaden är fortsatt höga för unga. Mäklarsamfundet pekar på att ett senare inträde också kan bidra till sämre rörlighet på resten av bostadsmarknaden. Foto: Adobe Stock

Hur ska nästa generation ta sig in på bostadsmarknaden? Frågan har fått allt större uppmärksamhet både i Sverige och på europeisk nivå.

I Mäklarsamfundets rapport Bostadsångest och bostadsdrömmar har 1 000 förstagångsväljare mellan 18 och 22 år svarat på frågor om bostadsmarknaden, ekonomin och sina framtidsutsikter.

56 procent bor fortfarande hos sina föräldrar. Bland de hemmaboende uppger 46 procent att de inte har råd att flytta hemifrån.

Samtidigt är viljan att äga den egna bostaden fortsatt stark. 22 procent tror att de kommer att kunna köpa en bostad innan de fyller 25 år och ytterligare 41 procent tror att det sker mellan 25 och 30 års ålder.

Men möjligheten att ta sig dit ser olika ut. 53 procent uppger att föräldrar eller nära anhöriga har sparat pengar åt dem. Bland unga som vuxit upp i ett ägt boende gäller det omkring sex av tio, medan motsvarande andel bland dem som vuxit upp i hyresrätt är omkring två av tio.

Resultaten visar därmed en generation där många fortfarande siktar på ett eget bostadsköp, men där familjens ekonomiska förutsättningar kan få stor betydelse för vägen in på marknaden.

”Sverige är något av en udda fågel”

Amanda Göthberg.

Amanda Göthberg, boendeexpert och omvärldsanalytiker på Mäklarsamfundet, säger att trösklarna har ökat kraftigt över tid.

– Trösklarna har ökat väldigt mycket över tid i Sverige, och det är inte bara en effekt av prisuppgångar utan i hög grad beroende av kreditregleringar av olika slag.

Förutsättningarna varierar beroende på var i landet man befinner sig. Enligt Göthberg är trösklarna särskilt stora och har ökat mycket i tillväxtregionerna.

Sverige skiljer sig samtidigt på flera sätt från andra europeiska länder.

– Sverige är något av en udda fågel i europeisk jämförelse. Vi har en relativt låg ålder vid utflytt och första köp, mycket av kulturella skäl, men höga inträdeskrav i form av kapitalinsats och kreditregim och inte heller någon riktad efterfrågestimulans som i många andra europeiska länder. Unga ensamboende i Sverige har dessutom mycket hög boendekostnadsbörda.

Mäklarsamfundet har även belyst skillnaderna mellan generationernas förutsättningar i rapporten Generationsbingot. Organisationen pekar på att trösklarna kan mätas på flera sätt, exempelvis genom kapitalbehovet vid inträdet, löpande boendekostnader, ålder vid flytten hemifrån och hur många som faktiskt lyckas etablera sig på den ägda marknaden.

Påverkar hela flyttkedjan

För bostadsmarknaden handlar frågan inte bara om när en enskild ung person kan köpa sin första bostad. Ett senare inträde kan också påverka rörligheten längre upp i flyttkedjan.

– Det bidrar till tröghet i hela systemet om ungas bostadsresor skjuts upp, säger Amanda Göthberg.

Konsekvenserna sträcker sig enligt henne också utanför bostadsmarknaden.

– För individen innebär det att vuxenblivandet sätts i vänteläge och att livsplaner som studier och jobb hindras. Samhällsekonomiskt innebär sämre matchning på bostadsmarknaden också sämre matchning på arbetsmarknaden. Det får effekter på tillväxten.

Unga bostadsköpare på EU:s agenda

Problemet är inte enbart svenskt. Bostädernas överkomlighet har blivit en växande fråga inom EU och unga och förstagångsköpare har fått en tydligare plats i diskussionen.

Europaparlamentet lyfte under våren särskilt ungas situation på bostadsmarknaden och pekade bland annat på åtgärder som kan underlätta tillgången till bostadskrediter för unga och förstagångsköpare, minska vissa kostnader i samband med bostadsköp och förbättra möjligheterna till finansiering.

Utvecklingen sätter den svenska situationen i ett större sammanhang. Sverige kombinerar, enligt Mäklarsamfundet, relativt tidig utflytt från föräldrahemmet med höga krav på eget kapital och kreditvärdighet och saknar flera av de riktade stöd till förstagångsköpare som förekommer i andra europeiska länder.

I USA har förstagångsköparna blivit rekordfå

Även på andra sidan Atlanten diskuteras vad som händer när det första bostadsköpet flyttas fram.

I USA stod förstagångsköpare för 21 procent av bostadsköpen i National Association of Realtors undersökning 2025 Profile of Home Buyers and Sellers. Det var den lägsta andelen sedan organisationen började mäta 1981. Medianåldern för en förstagångsköpare hade samtidigt stigit till 40 år.

Den amerikanske mäklarprofilen Ryan Serhant uppmärksammade nyligen utvecklingen i ett inlägg med rubriken The Starter Home Is Dead. Hans resonemang är att effekten inte stannar hos den som inte kan köpa sin första bostad. När den första affären uteblir kan även efterföljande bostadsaffärer i flyttkedjan påverkas.

Utvecklingen i USA går inte att direkt överföra till svenska förhållanden, men frågan om vad som händer med rörligheten när inträdet på den ägda marknaden försvåras är gemensam.

Vill se fler vägar till kontantinsatsen

I Sverige har förutsättningarna för bostadsköpare förändrats genom de nya bolånereglerna. Bolånetaket har höjts från 85 till 90 procent vid köp av bostad och det skärpta amorteringskravet har tagits bort.

Mäklarsamfundet anser att förändringen av amorteringskravet gör skillnad, men att det inte räcker.

– Det krävs både ett större utbud och ökad tillgänglighet till de relevanta bostäder som faktiskt finns. Mindre regelkrångel och ökat byggande i de delar av landet där efterfrågan finns är därmed viktigt, men också stärkta möjligheter att efterfråga, säger Amanda Göthberg.

Hon pekar särskilt på kontantinsatsen som ett fortsatt hinder.

– Att det skärpta amorteringskravet är slopat gör skillnad, men man behöver också underlätta för fler att spara ihop till kontantinsatsen. Där kan man antingen rikta stöd specifikt, som i förslaget om startlån för förstagångsköpare, eller stimulera generellt sparande genom lättnader i skatteregelverket för ISK.

Mäklarsamfundets ungdomsrapport visar samtidigt att drömmen om den ägda bostaden fortfarande är stark bland unga. Frågan är snarare hur lång vägen dit blir – och hur stora skillnaderna blir mellan dem som kan få ekonomisk hjälp hemifrån och dem som måste klara inträdet på egen hand.