I denna debattartikel lyfter OBOS hur bostadsbristen påverkar arbetsmarknad och inflyttning – särskilt i Malmö och Skåne. Med stöd i en ny undersökning tillsammans med Demoskop argumenterar koncernchef Daniel Kjørberg Siraj och Cattis Carlén för att kommunerna behöver pröva nya vägar till ägt boende. Boköpsmodeller pekas ut som ett möjligt verktyg för att sänka trösklarna för unga och hushåll med små marginaler.
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den rådande bostadskrisen är ett allvarligt hot mot Sveriges arbetsmarknad och tillväxt. 44 procent av landets kommunpolitiker anser att det lokala utbudet av bostäder utgör ett hinder för befolkningsutvecklingen, enligt en ny undersökning som vi på OBOS har genomfört tillsammans med Demoskop.
I Skåne är läget särskilt bekymmersamt. Nästan fyra av tio kommunpolitiker i regionen uppger att bostadsutbudet i deras kommun hindrar befolkningsutvecklingen – trots att Skåne växer. I Malmö gör bostadsbristen det svårare att rekrytera personal och att locka nya invånare.
I praktiken betyder det att kommunerna har svårt att rekrytera personal till skola, vård och omsorg, eftersom människor inte har någonstans att bo. Och när de inte kan flytta dit jobben finns, är bostadspolitiken inte bara en social fråga. Då är det en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft.
En rapport från bostadssajten Hemnet och Stockholms handelskammare från tidigare i år visar att över en tredjedel av unga under 25 år tror sig behöva ta blancolån för att kunna köpa en bostad. Det är inte bara oroande, det är samhällsfarligt.
För att Sverige ska fungera måste människor enkelt kunna flytta dit jobben finns. Men dagens regler sätter käppar i hjulen. Flyttskatter, amorteringskrav, bolånetak och höga avgifter gör det svårt för människor att både köpa ny bostad och flytta från sin nuvarande. Det påverkar hela systemet: äldre bor kvar i hus de inte längre behöver, barnfamiljer fastnar i för små lägenheter och unga vuxna blir kvar hemma längre än de önskar.
Arbetsmarknaden påverkas negativt när människor inte kan bosätta sig permanent på nya orter.
Malmö lockar människor och möjligheter – men när bostadsmarknaden stänger dörren för nya invånare drabbas inte bara staden, utan hela Öresundsregionens framtidstro.
Att lätta på amorteringskravet och ändra bolånetaket är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Det behövs fler lösningar som gör det lättare att köpa en bostad – särskilt för unga och andra som måste flytta på grund av förändrad livssituation. I kommuner som Malmö, där det är svårt att få bostad och många har små ekonomiska marginaler, kan nya sätt att köpa bostad göra det lättare för fler att skaffa ett eget hem.
Bostadsbristen bromsar Malmös tillväxt
Boköpsmodeller där man köper halva bostaden men får bo i hela gör det möjligt att äga sitt hem med bara halv kontantinsats och halvt bolån. Sedan går det att köpa mer tills man äger hela bostaden. OBOS och Demoskops undersökning visar att det finns ett växande stöd för den typen av lösningar, särskilt bland politiker i större kommuner.
Bostadsbristen bromsar Malmös tillväxt – nu krävs mod att pröva nya vägar till ägt boende.
Malmö är ett typexempel på en kommun som kan ta täten. I staden finns både behovet av bostäder och ett tillräckligt brett politiskt styre för att pröva nya modeller. Boköpsmodeller ska inte vara en partifråga, utan ett verktyg för fler kommuner att arbeta för att fler ska få möjlighet till ett tryggt och hållbart boende
Frågan är redan utredd. Den statliga utredningen Fler vägar till att äga sitt boende föreslog i slutet av förra året att boköpsmodeller ska regleras i lag. Snart träder en ny lag för hyrköp av bostäder i kraft. Det är bra, men verklig förändring sker först när kommunerna börjar använda möjligheten på hemmaplan.
Genom att ställa krav på blandade boendeformer med boköpsmodeller kan kommunerna bli en drivande kraft i omställningen. För Malmö skulle ett krav på blandade boendeformer med inslag av boköpsmodeller kunna ge helt nya möjligheter att behålla arbetskraft, särskilt i stadsdelar där få flyttar in och ut. Det är en möjlighet för kommunpolitiker att hitta fler människor med rätt kompetens för de lediga jobb som finns, öka inflyttningen och göra det möjligt för fler att bo kvar i kommunen efter till exempel en separation.
OBOS och Demoskops undersökning visar att bara 46 procent av landets kommunpolitiker känner till boköpsmodeller i någon utsträckning. Det är för lite. Som långsiktig bostadsutvecklare har OBOS ett ansvar att öka kunskapen, men det behövs också politisk vilja och lokal handlingskraft för att det ska få verklig effekt.
Sverige har inte råd att se bostadsfrågan som en ideologisk stridsfråga. Malmö har alla förutsättningar att visa att bostadspolitik kan vara praktisk, inte partipolitisk. Genom att våga testa nya modeller. Genom att våga testa nya modeller, såsom initiativet Mallbo – där Malmö Stad och bostadsmarknadens aktörer testar nya metoder för bostadsbyggande för att göra det möjligt för fler att efterfråga en bostad – kan staden både göra det lättare för företag att hitta personal och hjälpa fler att bo kvar eller flytta in.
Boköpsmodeller som OBOS Deläga borde vara ett verktyg i kommunernas och statens gemensamma verktygslåda. När kommuner och bostadsutvecklare samarbetar kan det bli lättare för fler att flytta och skaffa en egen bostad.
Text: Daniel Kjørberg Siraj, koncernchef OBOS
Cattis Carlén, affärsområdeschef Deläga, OBOS
MäklarVärlden är en branschneutral tidning för Sveriges fastighetsmäklare och leverantörerna till dessa. MäklarVärlden fokuserar även på alla som har en studieinriktning som leder in i fastighetsmäklarbranschen. Total upplaga: mer än 8 600 ex. MäklarVärlden granskar mäklarföretagens strategi, lönsamhet och kundnytta. MäklarVärlden utkommer årligen med sex välmatade nummer.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
