Vanlig miss i strandaffärer: Bryggservitut kan sakna laglig grund

Sjönära läge och egen brygga hör till de mest efterfrågade egenskaperna på fritidsmarknaden. Samtidigt varnar juristen och expert inom mark- och miljörätt, Giedre Jirvell för att formuleringar om bryggservitut kan ge en missvisande bild av den juridiska situationen.

Strandskyddsjurist Giedre Jirvell.

I många bostadsannonser lyfts bryggan fram som en central tillgång. Men enligt Jirvell innebär ett servitut enbart en rätt att använda en anläggning på någon annans mark – inte att anläggningen är laglig enligt miljöbalken.

– Ett servitut reglerar den civilrättsliga relationen mellan fastigheter, men säger inget om bryggan uppfyller kraven enligt strandskyddsreglerna, säger hon.

Det innebär att en brygga kan sakna strandskyddsdispens trots att den är inskriven i fastighetsregistret. I sådana fall kan den nya ägaren bli ansvarig.

– Ansvaret följer fastigheten. En brygga som saknar dispens kan leda till föreläggande om rivning och i vissa fall vite, säger Giedre Jirvell.

Komplext läge

Enligt JIrvell är detta inget ovanligt i strandnära lägen runt om i landet, däribland i skärgårdsområden och längs västkusten.

För mäklare innebär det ett komplext läge. Att utreda strandskyddsstatus kräver juridisk kompetens och ingår normalt inte i uppdraget, såvida inte säljaren lämnat uppgifter om problem.

Samtidigt kan uppgifter om brygga påverka värderingen av fastigheten.

– Köpare kan betala ett betydande överpris för ett sjöläge som i praktiken saknar rättslig grund, säger Giedre Jirvell.

Hennes rekommendation är att strandskyddsstatus utreds före kontraktsskrivning, inte efter.