Hyresrätt dyrast – sett till inkomsten

Hyresrätter sticker ut – trots lägre boendeutgifter

Enligt SCB är det hushåll i hyresrätt som använder störst del av inkomsten för boendet – 27 procent av den disponibla inkomsten. Motsvarande andel är 21 procent för bostadsrätter och 18 procent för ägt småhus.

Orsaken är inte högre hyresnivåer utan lägre inkomster.

– Att boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten är större för hushåll i hyresrätt beror inte på att de har högre boendeutgift utan på att de i genomsnitt har lägre disponibel inkomst, säger Marcus Vingren, utredare på SCB.

Stabila nivåer trots turbulenta år

Trots en rad stora ekonomiska förändringar – pandemi, prisuppgångar, ökade räntor och energikris – har boendeutgiftens andel av inkomsten varit remarkabelt stabil det senaste decenniet.

Den enda tydligare förändringen gäller hushåll i äganderätt, där andelen ökat från 15 till 18 procent.

– Trots stora händelser i omvärlden är andelen av inkomsten som hushållen lägger på boendet relativt stabil över tid, säger Marcus Vingren.

Äldre ensamstående kvinnor betalar mest

Statistiken visar tydligt att hushållssammansättningen spelar stor roll. Ensamstående – både med och utan barn – lägger störst andel av inkomsten på boendet.

Särskilt utsatt är gruppen ensamstående kvinnor över 64 år, där boendeutgiftens andel är:

•37 % i hyresrätt

•28 % i bostadsrätt

•26 % i ägt småhus

Det gör gruppen till den mest kostnadsbelastade i samtliga upplåtelseformer.

Fler vuxna – lägre andel

Hushåll med två vuxna eller fler lägger minst andel av sin inkomst på boendet. Sammanboende hushåll utan barn och hushåll med vuxna barn ligger runt 17 procent.