En bostadsrättsaffär där slutpriset blev 900 000 kronor lägre än mäklarens ursprungliga värdering har granskats av Fastighetsmäklarinspektionen, FMI.
Bostaden hade värderats till 2,7 miljoner kronor. Efter en tids marknadsföring och prissänkningar såldes den för 1,8 miljoner kronor.
Bostadsrättsföreningen reagerade på affären, inte minst eftersom lägenheten kort därefter såldes vidare för 400 000 kronor mer. Efter ytterligare ett ägarbyte annonserades bostaden återigen till försäljning.
Föreningen ifrågasatte om bostaden användes i spekulationssyfte och väckte frågor om penningtvätt.
Försäljningspriset ledde inte till påföljd
FMI har granskat mäklarens agerande, bland annat utifrån skyldigheten att ta till vara säljarens ekonomiska intressen.
Myndigheten konstaterar dock att utredningen inte visar att mäklaren har åsidosatt säljarens intressen genom försäljningen.
Den delen av ärendet leder därför inte till någon påföljd.
Det är i stället brister i arbetet med kundkännedom som ligger bakom varningen.
Bristande dokumentation av kundkännedom
Enligt FMI hade mäklaren inte kunnat visa att tillräckliga åtgärder vidtagits och dokumenterats för att uppnå kundkännedom.
Bland annat saknades dokumentation av köparens riskprofil, trots att myndigheten hade begärt in underlaget.
Fastighetsmäklare omfattas av penningtvättsregelverket och måste bland annat bedöma risken i kundrelationen, kontrollera kundens identitet och dokumentera de åtgärder som vidtas.
Det räcker inte att en mäklare uppger att kontroller har genomförts. Arbetet måste också kunna redovisas vid tillsyn.
Varning från FMI
FMI beslutar att meddela mäklaren en varning.
Beslutet innebär inte att myndigheten har konstaterat att penningtvätt förekommit eller att det låga försäljningspriset i sig varit felaktigt.
Ärendet visar däremot hur en ovanlig affärskedja kan leda till tillsyn och hur brister i dokumentationen av kundkännedom kan få disciplinära konsekvenser.
Beslutet fattades den 1 oktober 2026 och har ännu inte vunnit laga kraft.