Bolånefusk väcker frågor om bankernas kontroller

Dagens Nyheter har granskat ett antal brottsutredningar där personer misstänks ha beviljats bolån efter att ha lämnat in falska anställningsavtal och lönespecifikationer till banker. Enligt DN har ett tjugotal personer åtalats under våren och sommaren, och flera rättegångar väntas inledas under hösten.

Enligt åtalen ska de misstänkta ha fått hjälp av en person som kallats “Thomas” eller “Tommy”, som enligt åklagaren inte kunnat identifieras. Köparna uppger att de erbjudits falska handlingar som visade höga inkomster från arbetsgivare i Danmark eller Norge, uppgifter som ska ha gjort det möjligt att få bolån som annars inte hade beviljats.

Åklagaren: Bankerna borde ha reagerat

DN:s granskning bygger bland annat på polisförhör och förundersökningar.

Åklagare Victoria Ingered, som driver flera av målen, säger till DN att vissa av handlingarna varit uppenbart manipulerade och att bankerna i flera fall borde ha gjort mer omfattande kontroller.

– Finns det uppgifter om inkomster utomlands så bör bankerna ändå ha ett ansvar att kontrollera dem lite närmare och inte bara godkänna handlingarna, säger hon till DN.

Enligt granskningen förekommer exempel där personer samtidigt haft arbete i Sverige och påståtts ha heltidsanställningar i Danmark eller Norge.

HD slog fast att banken lidit skada

Flera försvarare har enligt DN argumenterat för att bankerna inte lidit någon ekonomisk skada eftersom låntagarna fortsatt att betala räntor och amorteringar.

Den rättsliga frågan fick dock ett viktigt avgörande när Högsta domstolen i november 2024 slog fast att en bank kan anses ha lidit skada redan genom att bevilja ett lån på grundval av falska uppgifter. Domen innebär att bedrägeribrott kan föreligga även om låntagaren fullföljer sina betalningar.

Samtidigt uppger SBAB till DN att banken under en sexmånadersperiod gjort mellan 20 och 30 polisanmälningar kopplade till den aktuella härvan. Banken skriver också att man, liksom polisen och Ekobrottsmyndigheten, ser en ökad professionalisering av den ekonomiska brottsligheten, enligt DN.

Mäklarsamfundet: Kreditprövningen är bankens ansvar

MäklarVärlden har bett Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm kommentera DN:s granskning.

– Den här granskningen visar inte minst att det inte bara är fastighetsmäklaren som har skyldigheter och en viktig roll att spela för att bostadsaffären ska bli trygg och korrekt. Mäklaren ska förvissa sig om köparens finansiering och lånelöfte, men mäklarens insyn i kreditgivningsprocessen är däremot obefintlig. Ansvaret faller därmed här tydligt på banksidan.

Han betonar samtidigt vikten av förtroendet för hela finansieringsprocessen.

– Det är oerhört viktigt att det finns en stark tilltro till kredit- och finansieringsprocessen vid bostadsaffärer. Därför måste banker och bolåneinstitut göra sitt yttersta för att minimera risk för bedrägerier.

FMI: Mäklaren kan inte bortse från varningssignaler

Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, gör samma grundläggande ansvarsfördelning. Myndigheten betonar att ansvaret för kreditprövningen ligger hos banken, men att mäklaren samtidigt har ett eget ansvar om det uppstår misstankar under affären.

– Fastighetsmäklaren har inte något generellt ansvar att granska köparens ekonomi eller kontrollera de uppgifter som en köpare lämnar till sin bank i samband med en kreditprövning. Ansvaret för att bedöma en låntagares återbetalningsförmåga ligger i första hand hos kreditgivaren, säger David Johansson, chef för operativa enheten på FMI.

Samtidigt kan en mäklare inte bortse från omständigheter som väcker misstanke om att finansieringen bygger på felaktiga uppgifter eller annan brottslighet.

– Om det under en förmedling uppkommer omständigheter som ger anledning att misstänka att finansieringen bygger på oriktiga uppgifter eller att brottslighet kan vara inblandad, kan mäklaren inte blunda för dessa signaler, säger David Johansson.

Enligt FMI kan det i sådana situationer handla om att ställa frågor, begära förtydliganden eller – om det finns allvarliga frågetecken kring affären – avstå från att medverka i transaktionen.

Myndigheten påminner också om att fastighetsmäklare omfattas av penningtvättslagstiftningen.

– Fastighetsmäklare och mäklarföretag omfattas dessutom av penningtvättsregelverket. Det innebär att de i vissa situationer är skyldiga att vara uppmärksamma på avvikande eller misstänkta förhållanden och vidta de åtgärder som regelverket kräver, säger David Johansson.