Regeringen har lämnat en proposition om att inrätta ett nationellt bostadsrättsregister där samtliga bostadsrätter ska registreras. Registret föreslås föras av Lantmäteriet och ska bland annat innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheter, ägare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.
Syftet är att modernisera hanteringen av bostadsrätter, stärka rättssäkerheten och bidra till bättre informationsförsörjning på bostadsmarknaden. Regeringen lyfter även fram att registret ska underlätta Kronofogdens arbete och bidra till att förebygga ekonomisk brottslighet.
De lagändringar som rör uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Enhetligt system för pantsättning och överlåtelse
En central del i förslaget är att ett enhetligt sakrättsligt system införs för bostadsrätter. Registrering ska ersätta dagens system med underrättelse till bostadsrättsföreningen vid pantsättning och överlåtelse.
Tanken är att skapa en mer effektiv, digital och rättssäker hantering för banker, myndigheter, föreningar och aktörer på marknaden.
Mäklarsamfundet: Risk för halvmesyr
Mäklarsamfundet välkomnar förslaget i grunden, men riktar samtidigt skarp kritik mot att registret riskerar att bli för smalt.
– Vi välkomnar registret, men oroas över att nyttan kan begränsas kraftigt. Om registret inte innehåller de grundläggande uppgifter som enligt lag ska redovisas vid en bostadsrättsaffär lämnar man kvar ett djupt rotat systemfel, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.
Enligt organisationen riskerar förslaget att cementera dagens informationsmonopol, där ekonomiska förvaltare kan ta betalt för grundläggande uppgifter som mäklare behöver i sitt arbete.
Varnar för fortsatta avgifter
Mäklarsamfundet pekar på att bostadsrättsföreningars ekonomiska förvaltare i dag ofta villkorar utlämning av information med köp av särskilda tjänster.
– Det har aldrig varit lagstiftarens intention att information som ska skydda konsumenten ska låsas in och säljas som extratjänster. När staten nu bygger infrastrukturen finns en möjlighet att lösa hela informationskedjan, säger Oskar Öholm.
Organisationen varnar för att kostnaderna annars fortsätter att belasta både mäklare och konsumenter.
Krav på bredare innehåll
Mäklarsamfundet efterlyser att registret kompletteras med fler centrala uppgifter, bland annat andelstal och månadsavgifter, samt att grunddata ska vara digitalt tillgänglig till låg kostnad.
– Ett register som bara löser en del av informationsproblemet riskerar att cementera resten. Det vore ett missat tillfälle, avslutar Oskar Öholm.