Andreas Carlson: ”Vi river strukturella hinder – men det finns inga genvägar”

När Andreas Carlson inledde sin dragning där runt 400 mäklare från Erik Olsson, Residence Christie’s, EO Nyproduktion och Nytt Hem tittade, betonade han att regeringens arbete i första hand handlar om att undanröja långsiktiga hinder på bostadsmarknaden.

– Vi har haft höga byggkostnader, krångliga regelverk och brist på tillgänglig mark i attraktiva lägen. Det påverkar hela kedjan – från byggande till flyttkedjor, sa han.

En central del i arbetet är den nya bygglovsreformen, som trädde i kraft i december 2025.

– Det är den mest omfattande reformen på 15 år. Vi har städat upp i ett regelverk som blivit allt för komplext och svårt att överblicka.

Reformen innebär bland annat större frihet för husägare, förenklade regler i detaljplanerade områden samt bättre möjligheter att bygga till, bygga om och bygga nytt.

Lättade tillgänglighetskrav kan ge fler bostäder

Carlson lyfte även förändringar i tillgänglighetskraven, särskilt för studentbostäder.

– Vi har byggt onödigt stora bostäder med onödigt höga hyror. I Göteborg såg vi ett projekt där man kunde få in omkring 50 fler lägenheter med lättade krav – på samma yta.

Samtidigt betonade han att tillgänglighet fortsatt är viktig.

– Den som behöver anpassning ska få den. Men alla badrum behöver inte ta en tredjedel av studentbostaden i anspråk.

Höjt bolånetak och ändrade amorteringskrav

Från april 2026 höjs bolånetaket till 90 procent och det skärpta amorteringskravet tas bort. Enligt Carlson är syftet att sänka tröskeln in på marknaden.

–För förstagångsköpare i storstad bedöms lägre krav på kontantinsats kunna korta spartiden med 2–4 år.

Samtidigt påpekade han att tilläggslån fortsatt begränsas till 80 procent.

– Man ska inte använda bostaden som bankomat för konsumtion.

Han uppmanade också mäklarna att bidra till tydlighet gentemot kunderna.

– Om ni möter missuppfattningar kring reglerna får ni gärna hjälpa till att reda ut dem.

Hyrköp som väg in på marknaden

Ett annat område som Carlson lyfte var hyrköp – en modell där boende kombineras med sparande inför framtida köp.

– Det fungerar bra i Norge och finns redan i Sverige i mindre skala. Vi vill nu skapa tydliga och trygga regler för både köpare och säljare.

En lagstiftning om hyrköp föreslås träda i kraft sommaren 2026.

– Det kan bli en väg in för dem som annars har svårt att ta steget.

Mer byggande – och bättre användning av befintligt bestånd

Regeringen arbetar även med att förenkla småhusbyggande, se över strandskyddet och göra det lättare att hyra ut delar av sin bostad.

– Vi har omkring 97 procent av landet obebyggt. Det finns stora möjligheter att bygga utan att hota allemansrätten.

Han pekade också på vikten av att använda befintliga fastigheter bättre, exempelvis genom vindsvåningar, ombyggnationer och uthyrning.

– Det finns mycket bostadsyta som i dag står halvtom.

Reavinstskatt och rörlighet

Frågan om reavinstskatt och uppskov kom också upp. Carlson bekräftade att Kristdemokraterna driver frågan om att successivt avskaffa reavinstskatten.

– Inlåsningseffekten är ett problem. Vi vill se ett system som ökar rörligheten, men det kräver noggranna beräkningar.

Samtidigt betonade han att uthyrning kan vara ett alternativ för äldre hushåll som inte vill sälja direkt.

– Det är inte one size fits all. Det måste finnas flera vägar.

Bostadsrättsregister på väg

Ett nytt nationellt bostadsrättsregister planeras att införas 2027.

Syftet är bland annat att minska risken för felaktiga pantsättningar och öka transparensen.

– Vi har sett tragiska fall där samma bostad pantsatts flera gånger.

Registret ska ge bättre skydd och underlätta brottsbekämpning.

”Ingen genväg – men vi har fått upp tempot”

Avslutningsvis betonade Carlson att bostadspolitik kräver uthållighet.

– Det tar lång tid att förändra. Det finns inga genvägar. Men vi har fått upp tempot och genomfört drygt 60 reformer.

Han pekade också på vikten av långsiktighet.

– Förutsägbarhet är avgörande. Marknaden måste kunna lita på spelreglerna.