Hallå där Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket, du är en välkänd profil i märklarbranschen som kommer vara expert inom boendeekonomi här hos MäklarVärlden och vi ska få lära känna dig lite närmare. Hur började din bana i branschen?
– Intresset för bostäder har funnits med hela livet. Sannolikt präglat av att vi flyttade extremt mycket ända fram tills dess att jag flyttade hemifrån. Jag blev van vid nya bostäder helt enkelt. Och med barnets perspektiv blev jag kanske lite kritisk, jag fick inte bestämma om flytten själv. Yrkesmässigt började det med att jag klev in på Mäklarsamfundets kontor som nyanställd analytiker/kommunikatör. Jag insåg ganska snart att bostadsmarknaden är ett mycket intressant ämne, nu som vuxen. I vilken annan bransch mixar man ekonomi med beteende, känslor och psykologi? Varsamt vägledd av medlemmar och media hittade jag rätt saker att kommunicera. Glömmer aldrig den kunskap jag fick av dåvarande vd:n (och gentlemannen) Lars Kilander. En fantastisk chef! Då, i början av 2000 – talet var mycket annorlunda. Mycket som då kommunicerades kring bostadsmarknaden handlade om hårda siffror och statistik. Det fattades flera dimensioner. Inte minst alla mjuka värden som omgärdar ett bostadsköp. Där och då föddes idén om att medlemmarna i Mäklarsamfundet själva skulle ges möjlighet att äga sina frågor. Och Mäklarinsikt, en enkätundersökning, såg dagens ljus. Fastighetsmäklare kommer nära kunderna på ett unikt sätt. Det gör att de tidigt kan fånga upp förändringar redan innan de syns i någon statistik. Och jag tycker nog att vi lyckades i Mäklarinsikt. Men helt utan tjat gick det inte. Förlåt!
”Där och då föddes idén om att medlemmarna i Mäklarsamfundet själva skulle ges möjlighet att äga sina frågor.”
– Det blev elva år på Mäklarsamfundet. Därefter har jag provat att analysera nyproduktionsmarknaden och även arbetat för statens bank. Nu är jag, med mycket kunskap i bagaget, på Hypoteket. Superkul! Min röda tråd har alltid varit och fortsätter vara att prata så människor förstår. Många tar för givet att alla kan allt. Så är det verkligen inte. Det finns människor som inte vet vad styrränta är, det vet inte hur ett bostadsköp går till, vad de ska titta efter i en årsredovisning och så vidare. Om jag i mitt lilla hörn av världen kan bidra till att några fler vet lite mer är jag ganska nöjd. Utan en juste kunskapsbas att stå på ökar risken att fatta felaktiga beslut. Och det kan, i bostadsaffären, handla om dyrköpta misstag.
Du har ju sagt att man inte behöver vara expert när man köper bostad, vad menar du med?
– Jag menar att det går alldeles utmärkt att ha både bostad, arbete och familj och inte ha varken kunskap eller intresse för vad styrränta är, vad det är för skillnad mellan tomträtt och äganderätt. Eller när det kan vara bäst att binda sitt bolån och varför. Precis som med allt annat så finns det människor som är superintresserade och pålästa, och andra som är helt ointresserade och som kanske dessutom skäms lite för att de har så svag kunskap. Det finns också människor som tycker att allt som ligger utanför själva bostaden är trist. Och andra som lämnar över ansvaret att fatta beslut om avtal, bindningstid och sparande på sin äkta hälft. Sen får du ju viss hjälp i de olika stegen. Av fastighetsmäklaren och av den du lånar pengarna av.
Vad kan man göra åt det?
– Diskussioner fortgår om vem som egentligen ska bära ansvaret för att bidra till att hushåll vet lite mer om sin privatekonomi. Under tiden som diskussionen fortlöper och lite händer kan vi som möter människor som ska fatta privatekonomiska beslut försöka hjälpa till att informera. Genom att lyssna på kunderna fattar du vem du har framför dig, hur mycket eller lite kunskap din kund har. Behöver du vägleda lite mer i en bostadsaffär har du här ett gyllene tillfälle. Genom att du står där mitt i deras köp- och säljbeslut har du en unik möjlighet att bidra till att personen du har framför dig får lite mer kunskap. Anpassa informationen efter den du har framför dig. Alla blir experter inom sitt eget område. Precis som snickaren vet skillnaden mellan en planka och en bräda vet vi skillnaden mellan rörligt och bundet, mellan äkta och oäkta, mellan tomträtt och äganderätt med mera. Det är lätt att bli hemmablind för sin egen kunskap och ta för givet att alla andra kan precis lika mycket. Ta bankbranschen som exempel där vi gärna (faktiskt bevisat) svänger oss med väldigt många facktermer. Personer som har kunskap nog att skilja det sämre från det bättre och som kan tänka kritiskt klarar sig bättre. Det är oftast mot alla andra, som inte redan kan det mesta, jag riktar min information. Det är där den behövs som mest.
”Det finns stor utvecklingspotential kan man med lätthet konstatera.”
Vad finns det för risker med att människor saknar grundläggande ekonomikunskap?
– Ibland ställs vi inför val. Att välja det ena framför det andra kräver ett visst kritiskt tänkande. Utan kunskap kan du inte lika lätt granska något kritiskt. Det gör att du också enklare kan fatta rent felaktiga beslut. Tillgången till snabba pengar med hög ränta har ökat. Unga är överrepresenterade hos Kronofogden. Samtidigt visar undersökningar att unga vuxna har dåliga ekonomiska kunskaper och visst finns det ett samband. Dålig kunskap, dåliga beslut och så mår du dåligt. Och vad gäller bostadsaffären så är det ofta det absolut största privatekonomiska beslut du fattar. Då måste det bli rätt.
Har du själv erfarenhet av det du beskriver som ett problem, alltså mer konkret?
– Jag har till exempel, flera gånger, fått frågan: Vad kostar det att öppna ett sparkonto? Har också mött människor som låtsas hänga med i en del resonemang. Och jag märker att de inte riktigt har full koll. Då handlar det om att på ett subtilt sätt lägga sig på rätt nivå. Människor skäms för att de inte riktigt har kunskapen.
– Nyligen genomfördes också en enkätstudie där drygt 2000 unga vuxna deltog. De fick besvara tre grundläggande frågor om inflation, ränta och risk. Endast 20 procent svarade rätt. Det finns stor utvecklingspotential kan man med lätthet konstatera.
