När man har hela norra Västerbotten som sin arbetsplats och specialiserar sig på landsbygdsfastigheter och ödehus kan det bli en del tid i bilen. Ann-Helén Bågesund Marklund, ägare till Marklund Mäkleri, har dock lärt sig att effektivisera – telefonmötena sker bakom ratten.
Dessutom avslöjar hon sina affärshemligheter – eller åtminstone ett par av dem.

Ann-Helén Bågesund Marklund. BILD: Privat

Ann-Helén Bågesund Marklund beskriver sig själv som en väldigt optimistisk person som är bra på att driva sig själv framåt, ganska hårt.

– Jag har försökt ta det lugnare, men gillar att utvecklas hela tiden och har fått acceptera att jag är sådan här. Annars blir jag uttråkad. Och den friheten har jag ju i och med att jag har eget, säger hon, men tillägger:

– Annars är det familjen som är viktigast. Viktigare än alla hus i världen.

Vad fick dig att vilja bli mäklare?
– Kombinationen hus och människor med mycket action kändes spännande.

Vad har du gjort tidigare?
– Mellan mäklarperioderna jobbade jag som förvaltare av fastigheter, och även med försäljning av hus från fabrikant. Innan det var det administration och bank.

Hennes husintresse speglades redan i barndomsdrömmarna, som var att bli arkitekt.

– Men då skulle man tvunget gå tekniskt gymnasium och sen flytta till Göteborg, och så blev det barn istället. Och när jag skulle börja plugga fanns det en mäklarutbildning här i stan som passade bra med små barn. Det var tillfälligheter, men man kan aldrig vara uttråkad i det här jobbet.

Jobbet, ja. Lite annorlunda än hur det går till i storstäderna, framför allt om man som Ann-Helén Bågesund Marklund specialiserat sig på hus på landsbygden. Allt från villan i lilla samhället till ödehus i glesbygden – det vill säga, övergivna hus som står på skogsfastighetsägares mark.

– Jag har en hel rörelse kring det, en egen kategori. Det vanligaste är att ägaren inte orkat avstycka huset från skogsfastigheten. Det finns skogsuppköpare som äger sju hus för att de inte orkat göra göra något åt det, eftersom husen i det fallen bara är en belastning, och då talar jag om att jag tycker att de ska sälja. De kan ju tjäna i alla fall minst 100 000 kronor på det.

Det är viktigt att tänka hållbart med avstyckning, menar hon. Inte lägga gränserna direkt runt huset utan ta med några hektar. Och husen har ofta redan el, vatten och avlopp – något som skulle kosta annars för ett hus med tre kilometer till närmsta granne.

– Det finns verkligen guldställen till guldpriser att hitta här, faktiskt galet hur mycket tillgångar det finns. Det är det HÄR jag marknadsför och det är kul som tusan. Man blir som fastighetsutvecklare slash mäklare, säger Ann-Helén Bågesund Marklund.

Hur hittar du säljarna?
– Folk ringer till mig efter att ha sett mig i tidningarna. Eftersom jag är ensam om det jag gör blir jag intervjuad lite då och då, och till exempel tidningen Skogsägaren når hela Norrland. Jag har samarbete med de banker som fortfarande finns kvar på glesbygden och skogsbyråerna, jag har kontakt med skogsinspektörerna som ser husen, jag har fått prata på landsbygdsdagar för att visa hur positiva folk är till att flytta hit… Och nu börjar ju folk känna till oss och vår nisch.

Ibland har hon tänkt att hon kanske inte borde avslöja sina affärshemligheter på det här sättet, men samtidigt vill hon att fler får upp ögonen för det hon gör.

– Det finns samma problem i hela landet, så det är egentligen bara bra om fler vill göra det.

På vinterhalvåret säljer hon mer inne i de mindre samhällena med kanske 3000 invånare. Det finns, som hon säger, villor där också men aldrig några mäklarkontor.

– Men det är ett ganska litet underlag så man måste ha flera sådana områden. Fast det går faktiskt ganska bra att sälja gårdar på vintern också. Fritidshusen kan vara lite svårare vintertid, men vi har ju skidbackar här också.

Vad ställer köparna för krav?
– Om man tar det typiska så vill man kanske inte bo tätt med någon annan utan känna frihetskänslan. Den typen av person, från både Europa och Sverige, vill byta livsstil och göra något annat, och då blir läget viktigt. Det är lättast att sälja det som ligger avskilt men ändå har en hyfsad väg dit som plogas på vintern, kanske en by en bit bort så att man ändå kan se om varandra. Någon gemensam badplats eller någon grillkväll om året – en naturlig gemenskap som finns där om man vill.

Hon säger att de som söker på det sättet söker i stora distrikt de kanske inte känner till så väl, vilket gör det svårt för dem att söka själva. Husen marknadsför inte sig själva.

– Vi är duktiga på att ha lägre självbild häruppe, att ”här vill väl ingen bo”, så jag får bli länken som träffar säljare 10-50 mil bort. Det är min mission att visa fram det som finns.

Hur mycket tid får du lägga på resor?
– Haha jag får nog patentera detta… Det blir inte mer än 20-30 mil per vecka, för vi är ganska bra på att planera i kalendern. Sen sitter vi inte i köer och det finns alltid parkeringsplatser. Och dessutom – jag är inte ensam. Jag ser alltid till att träffa alla säljare, men kan inte sköta alla visningar själv. Så jag har lokala förmågor som är experter på sina orter – jag menar, bara i Skellefteå finns det 150-200 byar. De är mina visningsassistenter.

Ann-Helén Bågesund Marklund är noga med att påpeka att hon varit så sträng med sina assistenter att de inte får göra mäklares uppgifter att det första de säger när visningspubliken kommer: ”Jag är inte mäklare!”.

– Jag har nog skrämt upp dem… Men också, folk är vana vid att vänta, de förstår att jag inte kan vara överallt. Och så sitter jag mycket i telefon. Det går ju utmärkt att göra i bilen så resorna är ingen bortkastad tid.

Förra vändan som mäklare var hon anställd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, där de flesta var småbarnsföräldrar och stöttade varandra, hade fast lön och delade på provisionerna. Nu har hon själv anställda och tycker att det är viktigt att tänka hållbart, där också.

– Det finns en tradition av att små familjeägda mäklarbyråer inte direkt har någon reglerat arbete, men det är viktigt för mig. Jag slutade själv på grund av småbarn för det var inte värt det. Nu har vi fasta löner allihop och vinstutdelning.

Hur mycket tjänar du?
– Eftersom jag är egenföretagare och lägger undan för företaget och nu ska anställa igen tar jag aldrig ut mer än 24 000 kronor i handen. Resten går till vinstutdelningen och annat.

Första fasen var att få ut företaget från hjärnan till verkligheten, och nästa fas är att få tiden att räcka till – därav rekrytering.

– Det kommer ut en annons i dagarna, inför att vi byter lokaler. Huvudkontoret ska ligga centralt i Skellefteå nära mina anställda med lätt att ta sig ut på landsvägarna. Vi flyttar till ett K-märkt hus i gamla stan, ett gammalt trähusområde, och jag hoppas att det ska bli lättare att rekrytera när vi profilerar oss ännu mer.

Hur mycket jobbar du?
– Jag jobbar jättemycket. Men jag har en man som också har eget, vilket innebär ganska mycket frihet, och yngsta barnet är 16, så det funkar rätt bra. Jag är dessutom både äldre och erfarnare både som mäklare och person och kan ta saker lite mer med ro.

Hur ser konkurrensen ut för dig?
– Ingen gör precis det vi gör. Ibland krockar vi i samma områden men de är inte nischade utan det är kedjorna som är ute.

Ann-Helén Bågesund Marklund säger att hon inte rör vid stan och att hon är tydlig med det.

– Det är inte större än att de flesta vet vad jag håller på med, så ingen hör av sig om det. Alla vet att jag rör mig i områden kedjorna oftast inte kan ta på sig.

Om du själv säljer en bostad, vad vill du ha av din mäklare?
– Jag ställer nog ganska höga krav. Vill att de ska prata med alla intressenter, följa upp, återkoppla till mig och vara närvarande. Alla kan göra fel men man ska vara seriös och påläst. Delarna med fina bilder och så vidare tar jag för givet, det handlar om det personliga intrycket.

Vad skulle du göra om du upptäckte att en kollega gör fel?
– Jag skulle ringa chefen på det företaget och säga att det här känns inte bra för vårt rykte i branschen. Man kan också ringa till kunden direkt om det är något specifikt fall, och säga att det här är inte ok bara så att du vet.

Skulle du anmäla till FMI?
– Det är jättesvårt att bevisa något om andra, det krävs att någon kommer till mig och frågar. Då kan jag bara svara och så får den personen anmäla. Men det är faktiskt oftare så att visst, mäklaren kanske kunde ha varit tydligare, men inte gjort något fel, så då får man försvara istället.

Vem vänder du dig till om det är något du inte kan?
– Ringer Mäklarsamfundets jurister, säkert en gång i månaden. Och så pratar vi med varandra förstås men vi är ju inte så många, just nu fyra personer varav två är på deltid.

Har det gått fel någon gång och vad gjorde du då?
– Det är omöjligt att inte missa någon gång men då är det bara att riva av plåstret direkt, om jag missat något i en beskrivning, om ägaren inte sagt hur mycket pellets som krävs eller liknande. Då får man uppdatera. Sen har jag också blivit bättre på att inte lova för mycket, om man är alldeles för serviceminded biter man både sig själv och kunden i svansen.

BILD: Privat

FAKTA

Namn: Ann-Helén Bågesund Marklund
Ålder: 44
Bor: Stort gammalt hus på landet i norra Bergfors utanför Skellefteå
Familj: Stor med totalt sex barn, tre från mig och tre från min man.
Arbetsplats: Marklund Mäkleri i Skellefteå.
År som mäklare: Registrerades 2006 och efter uppehåll med annat omregistrerad för 2,5 år sedan.
Det här gör jag på fritiden: Som sagt stor familj, och ett gammalt hus. Sen gillar jag att vara ute i naturen och att läsa böcker.