Familjeföretaget Värhulta Gårdsmäklare firar hundra år i år. Mäklarvärlden knackade på för att se hur marknaden för jubilaren ser ut framöver. Och hur man tänker fira.

– Fira? Jo, det ska vi göra – med tacksamhet och glädje, säger Per–Anders Andersson, som övertog Värhulta 1983 och som rubricerar sig själv som en ”road mäklare” trots snart 40 år med mäkleri.

Per–Anders har fötterna i myllan” som fastighetsmäklare sedan 1986 och han har kombinerat yrket med lantbruksföretagande under 30 år, såväl som spannmålsodlare som köttproducent. Det senare med eget varumärke och försäljning i butik. Med Värhulta kom också arbetet som auktionsförrättare. Per–Anders är utbildad förutom inom det agrara området, även inom ekonomi och juridik.

Värhulta gårdsmäklare startade 1924 av Per–Anders farfar Hugo Andersson och är ett familjeföretag som nu drivs av tredje och fjärde generationen. Företagets inriktning har alltid varit värdering och förmedling av gårdar, levande jord– och skogsbruk, det vill säga produktionsgårdar. Utöver det landsbygdsfastigheter av skilda slag.

– Under våra första åttiotvå verksamhetsår förrättade vi också auktioner, allt från inre lösöre till entreprenad, från antikt till travhästar. Från 1980–talets början även samlingsauktioner för lantbruks– och entreprenadinventarier, som i sitt slag och under sin tid kom att bli bland de största i Sverige.

Familjeföretaget är verksamma med Närke som utgånglandskap, med avstickare då och då till angränsande landskap som Västmanland, Värmland, Öst– och Västergötland, Dalarna och inte minst Småland. Per–Anders berättar att förnärvarande är de tre mäklare som jobbar tillsammans på företaget.

– Mina kollegor heter Pia Eriksson och Erika Persdotter. Pia har varit på Värhulta sedan 2007. Förutom erfarenhet från branschen och sin mäklarexamen har hon en magisterexamen i företagsekonomi. Tillsammans med sin familj bor hon på en gård i Mossby Kumla, där hon driver verksamhet inom hästutbildning, tävling och uppfödning. Pia förmedlar och värderar av naturliga skäl ofta hästgårdar, men arbetar med alla typer av fastigheter. Pia arbetar även med lantmäteriförrättningar, problemlösningar och övriga ”udda” frågor.

När det gäller Erica berättar Per–Anders att hon tog mäklarexamen 2014 och kom därmed att bli fjärde generation mäklare i Värhulta.

– Sedan examen har hon arbetat på ett mäklarkontor i Borås och vidareutbildat sig inom trähantverk och kulturmåleri. Erica med familj bor i på en gård i det skogsrika Tiven i sydvästra Närke. Förutom man och barn ryms nordsvenska hästar, getter och så klar ett par hundar, Tjorven och Ofelia.

Fjärde generationen mäklare i värhulta

Ofta hamnar fokus på de mäklare som jobbar med villor och bostadsrätter – men mäklaryrket är mångfacetterat. Per–Anders berättar vad det i huvudsak är för skillnader att arbeta som mäklare inom gårdar, jord och skog mot att vara en ”vanlig” mäklare i stadsmiljö.

– Det är mer regel än undantag att våra affärer är mer omfattande vad gäller faktaintag, de tar ofta längre tid än ”stadsförsäljningar”. När man säljer jord– och skogsbruksfastigheter är det oftast fler parametrar som ska passa en presumtiv köpare än vid en bostadsrättsöverlåtelse. Större variation i typer av fastigheter. Större geografiskt område. Inte lika många fastigheter parallellt. Vi lägger mer tid på varje fastighet, vilket krävs med den här typen av objekt. Det krävs en annan typ av informationsinsamling. Vi har tid och möjlighet att engagera oss i objekten på ett annat sätt.

Han förtydligar och säger att det handlar om bredare och djupare kunskap om varje fastighet man säljer.

– Förståelse för folket, näringsverksamheten och fastigheten. Vi behöver också ha ett företagsmässigt perspektiv då jord– och skogsfastigheter är näringsverksamheter. Det är inte heller ovanligt att vi fått sälja samma fastighet då det blivit dags för tidigare köpare att flytta vidare, vilket är både förtroendefullt och glädjande. Vi har värderingar och förmedlingar som löpt över flera generationer.

Per–Anders förklarar att utbildningarna han och kollegorna läst inte har haft någon särskild utbildning inom jord och skog, men att bland annat SLU erbjuder kurser med fördjupning på värdering och förmedling av dylika fastigheter.

– Framför allt krävs ett intresse för området, men det är också bra att ha kompletterande utbildning inom lantbruk och skog samt ekonomi. Om man vill jobba med den här typen av fastigheter rekommenderar vi att gå bredvid en mäklare som jobbat i många år och lära sig den vägen. Ingen fastighet är den andra lik.

Huruvida lönen skiljer sig jämfört med ”vanliga” mäklares har Per–Anders vårt att svara på.

– På vårt kontor är vi kollegor och inte konkurrenter, så vi delar med oss av våra provisioner till varandra eftersom vi också ofta assisterar varandra. Vår devis är att vi ska ha roligt när vi arbetar, och om det blir några pengar så gör det ingenting.

Vilka de största förändringarna mäklarbranschen genomgått under åren som har hunnit passera sedan Värhulta Gårdsmäklare grundades 1924 säger Per–Anders framför allt är digitaliseringen, men också fler regleringar.

– GDPR, kravet på dokumentation och kundkännedom, penningtvättslagen med mera är saker som förändrats. Vi jobbar med Jordabalken i ena handen och Fastighetsbildningslagen i den andra, men på det området har det inte förändrats så mycket. Vi säljer en bit av Skapelsen och även den är ju relativt oförändrad trots att hundra år passerat. Vi står på stadig grund, men följer med i utvecklingen.

Per–Anders konstaterar att mäklaren har gått från skrivmaskin till färdiga mäklarprogram. Från handslag till digitaliserade signeringar. Från bildlösa annonser, där fastigheterna endast beskrevs i text, till foton, filmer och drönarbilder.

Han beskriver vidare hur han upplever att bostadsmarknaden har förändrats genom åren och vart han tror att den är på väg.

– Allt går i cykler. Ut på landet, in till stan, ut på landet, in till stan. Lantbruksmässigt ser vi att de små jordbruken har försvunnit och att allt större gårdar vuxit fram. Vid en tidpunkt var hästfastigheter populärt. Hästgårdar fanns inte på samma sätt för 30–40 år sedan. Nya typer av lantbruksfastigheter växer fram i dag, med allt fler som vill bo och producera sin mat.

Per–Anders, Pia och Erica har också sett en förändring i modern tid inom brukandet av skog. Både intresset och priserna har ökat exponentiellt.

– Lagstiftningen värnar i dag om den åkermark som vi alla är beroende av. Skogens gröna guld är ännu grönare än förr. Det kan bli solcellsparker, kolsänkor där storföretag köper några år av produktion som klimatkompensation. Allvarligast är dock hur äganderätten kringskärs från alla håll. Den måste värnas om den ska bestå, säger Per–Anders och svarar på vad han tycker om att många mäklarföretag i dag ingår i en kedja.

Både intresset och priserna har ökat exponentiellt

– Kul för dem! Skämt åsido, vi tror att det säkert finns många fördelar med att vara del av en kedja, men det formatet har aldrig passat oss. Vårt varumärke och vår styrka är vår personlighet och vår lokalkännedom. Vi har funnits i Närke i hundra år och namnet Värhulta klingar välbekant för flera generationer närkingar.

Han gör tydligt att en kedja må har fördelar och nackdelar men bakom varje skrivbord så finns ett ”hjärta”, en mäklare med omsorg om sina kunder och sitt arbete.

– Det är det hjärtat som är avgörande för allas vårt arbete, oavsett kedjetillhörighet eller ej.

När det gäller kunderna är det unga som gamla, privatpersoner, företag och näringsidkare. Inriktningen jord– och skogsbruk har man valt att kalla för lantvillor. Det är alltifrån rena skogsfastigheter till små torpställen med ett par hektars inäga.

– Vi förmedlar också hästgårdar och rena produktionsgårdar. Därtill hela företag med maskinparker och djurbesättningar. Tack vare vår erfarenhet från djur– och maskinauktioner kan vi värdera och förmedla gårdar i drift. Då och då slinker det med en och annan sommarstuga.

Värhulta har så klart konkurrens men kallar detta för att man har kollegor på andra företag och kedjor – och man upplever att det inom deras mäklargren finns konkurrens som på samma sätt som hos stadsmäklaren. Dock har man ett kollegialt utbyte lokalt, där man umgås med respekt.

– Inte sällan ringer vi och rådfrågar varandra sinsemellan. Till och med så sänder vi objekt vidare till kollegor om de passar deras portfölj bättre.

Per–Anders säger också att jord och skogspriserna har ökat under de senaste hundra åren och det kommer de fortsätta göra.

– Under de senast åren har åkermarken varit tämligen stabil i värde. Dock finns det ”tröga år” med tanke på lantbrukets utsatthet vad gäller väder. Räntor påverkar självklart, men det känner vi alla. Skog har ökat rejält och måste ses som både en bristvara och en investering.

När alla är inne på Värhultas kontor samtidigt försöker man samlas kring förmiddagsfikat för att stämma av och planera framåt. I regel fylls dagarna av besök hos kunder, samtal med lantmäteriet, upprättande av avtal, kontakt med banker, producerande av annonsmaterial och planritningar med mera.

– Vi håller visningar och gör värderingar. Ger råd kring ekonomi, juridik, fastighetsskötsel och företagande. För oss handlar jobbet om att bygga förtroende. Vi tar oss tid med kunderna, både nuvarande och blivande fastighetsägare. Vi ser också att det är viktigt att odla relationer med jurister, banker och olika instanser som möjliggör vårt arbete.

För Pia kan en arbetsdag även innehålla fölningar, stallskötsel och hoppträning och Erica står ibland hemma i verkstaden och linoljefärgsmålar fönsterbågar mellan mailen och kundsamtalen.

– Under pandemin såg vi att allt fler sökte sig ut på landet, men då framför allt till mer fritidsbetonade fastigheter. Vi har de senaste åren sett en ny ”grön våg”, då ungdomar söker renoveringsobjekt och små gårdar med möjlighet till djurhållning och odling. Gällande jordbruksdelen har vi länge sett en minskning av smågårdar där dessa köps av intilliggande fastighetsägare och införlivas i deras befintliga gårdsbild. Lönsamheten inom jordbruket kräver allt större djurbesättningar och gårdar. Allt fler är intresserade av skog.

Avslutningsvis pratar vi om hur framtiden ser ut för mäklare med den här inriktningen och Per–Anders förklarar att rent generellt finns det alltid en marknad.

– Vi brukar säga att det här är en säker aktieinvestering. Eller som Mark Twain sa: ”Buy land, they’re not making it anymore”. Vi tror också att den gröna vågen kommer fortsätta och att fler kommer vilja flytta från stan.

 

Pia Eriksson

Ålder: 43 år.

Bor: På en hästgård i Mossby, Kumla, med sambo och son, en hund och 20–30 hästar.

Drömboende: Mitt nuvarande.

Fritidsintresse: Jag åker gärna med sonen på hans crosstävlingar.

Vad gör du om tre år? Mer av allt jag tycker är kul!

Per–Anders Andersson

Ålder: 68 år.

Bor: Stora Luggavi gård, mellan Fjugesta och Kumla.

Drömboende: Precis här där jag är och har varit sedan 1995.

Fritidsintresse: Det vore kul.

Vad gör du om tre år? Då jobbar jag på kul.

Jonas Bergholm
Jag gillar mitt jobb. Varför, kanske du undrar? Jo, ni är tillgängliga, kommer snabbt med kloka svar på mina frågor och ni tycker i regel att det är roligt och viktigt att vara med och synas i tidningen. Ni kommer också med bra tips på vad tidningen ska bevaka. Det är det korta svaret på varför jag gillar mitt jobb.