Hemad Razavi är vd på Ordna bolån och skriver i en expertkrönika för Mäklarvärlden att det efter Riksbankens räntesänkning finns hopp om framtiden. Han menar dock att de inte gjort tillräckligt – och det finns mörka moln i horisonten.
Riksbanken valde som väntat att sänka räntan med 25 punkter till 3,5 procent. Den officiella motiveringen är att risken för inflationsbakslag har minskat, att inflationen håller på att stabiliseras nära inflationsmålet samt osäkerhet kring geopolitik, kronan, och företags prissättning.
Den faktiska, men ej uttalade, motiveringen är dock att Riksbanken gillar defensivt spel, har ett överfokus på svenska kronan och mer än gärna väntar in ECB och FED.
Vissa officiella argument är rimliga, men att inflationen ”håller på att stabiliseras” saknar substans. Inflationstakten är och kommer att vara under inflationsmålet resten av året. Den har redan stabiliserats. Det visar våra, och andras, prognoser.
Sedan maj har vi legat under två procent i KPIF. Under årets första sju månader ligger också den månatliga inflationstakten under 0,1 procent vilket motsvarar en årlig inflation på 0,9 procent. Utrymmet för en dubbelsänkning var till skillnad från Riksbankens argumentation tydligt.
Trots ett tvivelaktigt beslut är nuläget positivt för bostadsmarknaden. Räntan går ner och Riksbanken höjde återigen antalet möjliga sänkningar före årsskiftet till två eller tre, vilket skulle innebära en styrränta på 2,75 – 3,00 procent i december. Det ger hopp om en stabilare bostadsmarknad där både köpare och säljare använder räntebanan som argument för att våga agera.
Budskapet om fler sänkningar framöver kommer också ingjuta hopp i folk om att inflationshotet är bakom oss. Parar man detta emotionella hopp med rationell inflationsdata, ja, då inser snart alla att vi med stor sannolikhet går bättre tider till mötes.
Är 2,75 – 3,00 procent i slutet av året ett troligt utfall? Ja. Men det finns också tydliga argument för att den kan och bör hamna ännu lägre. En sak som talar för det är just att Riksbanken höjt antalet utlovade sänkningar vid de två senaste räntebeskeden. Riksbanken kan mycket väl ändra utsikterna igen, men denna gång i form av att en dubbelsänkning blir aktuell.
Sedan har Riksbanken legat fel under året i sina prognoser. Våra prognoser för inflationen tyder på att det som behövs framåt är att styrräntan sänks med totalt hundra punkter fram till årsskiftet. Alltså, 2,50 procent. Få tror det nu, men i takt med att inflationen fortsätter ligga stabilt långt under två procent resten av året så kommer med stor sannolikhet experter att byta åsikt. När tillräckligt många gör det, och Riksbanken själva ser inflationsstatistiken, så är det rimligt att deras löften ändras.
Riksbanken har haft alltför stort fokus på den svenska kronan och en övertro till sin egen förmåga att påverka den. Det är inte Riksbankens uppgift att försvara kronan och kan inte göra ett särskilt bra jobb ens om de försöker.
Därför ska de lämna valutakursen till bland annat internationella investerare som handlar med den svenska kronan, våra obligationer och våra tillgångar som aktier och fastigheter. Internationella investerare anser att Sverige är ett överbelånat land och lägre ränta stärker därför den svenska kronan när de vågar investera i Sverige – kontraintuitivt och emot skolböckerna.
Att det ska bli bättre tider är också något som vi ser hos svenskarna. Vår riksrepresentativa Bolånebarometer visar att optimismen ökar. I juli trodde hela 76 procent på oförändrade eller sänkta räntor de närmaste sex månaderna. Samtidigt är de som tror på ökande bostadspriser tre gånger fler än de som tror på sjunkande priser.
Nu är detta mest känslor och psykologi, men det har stor påverkan på hur både säljare och köpare agerar och därigenom även på antalet affärer och bostadspriserna.
Samtidigt delar vi Riksbankens bild om risker kopplat till geopolitik. Kriget i Mellanöstern kan eskalera. Likaså eskalerar kriget i Ukraina genom motoffensiven i Ryssland. Det ska inte underskattas att dessa krig kan tilta och sätta världsekonomin, råvarupriser och inflationen i gungning – och påverka lilla landet Sveriges ekonomi.
En annan risk Riksbanken däremot inte nämner är börsen. S&P500 – USAs breda index – gick upp och ner som en jojo med 10 procent under 30 dagar. Hur de största sju bolagen i USA (”Magnificent Seven”) presterar på kort sikt kan påverka vår tro på en ljusare framtid, vilket kan ha en negativ inverkan på antalet affärer och bostadspriserna här hemma. Deras gemensamma marknadsvärde motsvarar trots allt Sveriges BNP gånger 20.
Så vad händer härnäst? Man kan förvänta sig att Riksbanken håller sitt löfte om en styrränta på 2,75–3,00 procent i slutet av året, men också våga hoppas på mer givet ovan nämnda argument.
På den positiva sidan bör man ha med sig att:
- Lägre inflation framöver innebär snabbare räntesänkningar.
- Det uppdämda behovet av att köpa bostäder är stort.
- Det går tre optimister per en pessimist avseende bostadspriserna framöver.
Och på den negativa sidan bör man beakta:
- Att det stora utbudet håller priserna nere.
- Även om räntorna ska ner, så är bankernas kalkyler tuffare och vi behöver se högre reallöneökningar innan det får full effekt.
- Makrorisker finns i form av eskalering av krigen och stora förväntningar på börsjättarna som kanske inte infrias.
Hösten blir en spännande resa och nästa stopp blir nya inflationssiffror den 12 september. Det kommer vara en mycket viktig datapunkt för Riksbankens räntebesked den 25 september där en sänkning om 25 punkter redan känns säkrad, men där 50 punkter definitivt kan bli aktuell.
Hemad Razavi, vd Ordna Bolån
