Sannolikheten för ytterligare en räntesäkning efter midsommar är låg – i stället är det höstens besked som står i centrum för spekulationer.
Det menar Mäklarvärldens expert Hampus Brodén, som frågar sig om det går att lita på att inflationsutsikterna står sig till dess.
I maj sänkte Riksbanken styrräntan till 3,75 procent. Det var den första sänkningen på åtta år, och en mycket efterlängtad sådan. Många var de hushåll som drog en lättnadens suck och som nu äntligen kan känna optimism inför framtiden.
Den 27 juni är det återigen dags för Riksbanken att lämna besked om räntan. Marknaden är enig om att sannolikheten för en ytterligare sänkning är låg. I stället är det höstens besked som står i centrum för experternas spekulationer, och många frågar sig om fler sänkningar då är att vänta.
Med tanke på Riksbankschefen Erik Thedéens besked i samband med det förra räntebeskedet, att ”om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan komma att sänkas ytterligare två gånger under andra halvåret i år”, finns det en annan fråga vi snarare bör ställa oss. Nämligen om vi kan lita på att inflationsutsikterna står sig till hösten?
Om man sneglar mot investerarna på penningmarknaden och åt vilket håll de förväntar sig att inflationen ska gå, menar de att inflationen kommer ligga runt två procentenheter på både ett, två och tre års sikt. De känner sig alltså övertygade om att inflationen är tämjd. Om Riksbanken gör en liknande bedömning som penningmarknaden, innebär det att styrräntan i Sverige fortfarande är omkring två procentenheter för hög.
Lägg där till att den svenska kronan har stärkts något sedan det förra räntebeskedet, vilket även det pekar i en positiv riktning för den som hoppas på fallande räntor. Detta eftersom en starkare krona ofta kan dämpa en pågående inflation. Om denna utveckling håller i sig kan det ge Riksbanken självförtroende nog att till hösten gå vidare med ytterligare räntesänkningar.
So far so good, eller? För er som hoppas på smooth sailing fram till höst har vi tyvärr kommit till den del där jag behöver göra er besvikna. För dessvärre pekar inte alla indikatorer åt rätt håll när det gäller inflationen.
Om vi i stället vänder våra blickar mot konjunkturen och närmare bestämt det inköpschefsindex som återkommande tar tempen på den svenska ekonomin, så verkar konjunkturen just nu piggna till. Det innebär att pristrycket från leverantörsledet ökar igen, där bland annat högre globala metallpriser bidrar till prisuppgången.
Likaså är SCB:s producentprisindex, eller PPI, något av ett orosmoln. PPI mäter prisutvecklingen för företags insatsvaror. Med andra ord är det ett sorts inflationsmått för näringslivet, jämfört med det mer välkända KPI som mäter inflationen för hushållen. Men faktum är att även för hushållens inflation har PPI historiskt varit en ledande indikator, vilket förklaras av att när företag drabbas av inflation puttas den oftast vidare till slutkonsumenterna, även om det sker med viss fördröjning.
Här ser vi att tillväxten i PPI väldigt tydligt slog i botten i december förra året, men nu har vänt för att återigen peka uppåt. Detta pekar i en viss oroande riktning, just eftersom den riskerar spilla över och påverka inflationen för hushållen.
Även penningmängden i ekonomin, som föll relativt påtagligt under slutet av förra året, ser nu ut att ha stabiliserats. En minskad mängd pengar i omlopp i ekonomin ska allt annat lika ha en nedpressande effekt på inflationen, men nu minskar penningmängden alltså inte längre.
För att knyta ihop denna säck kan vi konstatera att på plussidan för fler räntesänkningar till hösten har vi penningmarknadens förväntningar på inflationen samt en stärkt svensk krona, indikatorer vars relevans inte bör underskattas. Samtidigt ser vi en tillpiggnande konjunktur, producentpriser som stiger och en penningmängd som för nu har slutat falla.
Läget vi befinner oss i nu är alltså fortfarande lite för ostadigt för att helt våga pusta ut. Både köpare och säljare av svenska bostäder gör därför klokt i att ha viss beredskap för att Riksbankens räntesänkningar, likt Karin Boyes knoppar, kan tveka lite innan de brister ut i full blom.
Hampus Brodén, vd Stabelo
