Hoppet om sänkta räntor har väckts i landets hushåll – men Mäklarvärldens expert Hampus Brodén varnar för att det inte är säkert att bolåneräntorna följer Riksbanken.

Hampus Brodén, vd Stabelo.

De senaste två åren har varit tuffa. Med sju räntehöjningar i bagaget närmar vi oss nu inflationsmålet. Hoppet om sänkta räntor har därmed väckts bland landets hushåll. Mest troligt sänker Riksbanken styrräntan ett antal gånger under året – men det är inte säkert att bolåneräntan går en lika snabb nedgång till mötes.

Riksbankens senaste räntebesked kom så sent som i torsdags. Styrräntan lämnas oförändrad på fyra procent. Samtidigt var de tydliga med att det inte är uteslutet att styrräntan kan sänkas under våren. Sett till vad marknaden förväntar sig, ska styrräntan falla från rådande nivå till cirka två och en halv procent under 2024 för att sedan falla ytterligare cirka en halv procent under 2025. Även om det är svårt att sia så känns denna bedömning rimlig. Mycket på grund av att inflationen mattats av i en takt som ger skäl för Riksbanken att lätta på bromsen.

Men som bekant är en sänkning av styrräntan inte synonymt med en sänkning av bolåneräntan. Tvärtom gissar jag att när dessa 24 månader har passerat kommer bolåneräntan långt ifrån vara nere på samma nivåer som styrräntan. För att vara mer exakt tror jag att bolåneräntan enbart kommer falla med en halv till en procentenhet till dess.

Anledningarna till detta är flera. Men den viktigaste är sannolikt att banksektorn inte har höjt bolåneräntorna så mycket som den hittillsvarande styrränteökningen borde innebära. Skälet är att Riksbankens coronastimulanser har skapat tusen miljarder i ny billig inlåning till bankerna. Denna inlåning kommer gradvis försvinna samtidigt som en del andra övergående effekter från coronastimulanserna klingar av. I tillägg till detta har inlåningskriget mellan bankerna trappats upp och hushållen har fortfarande enormt stora volymer inlåning på bankkonton som inte ger ränta. När dessa volymer i större utsträckning förs över till sparkonton med ränta ökar banksektorns finansieringskostnader. Resultatet är att bankernas bolånefinansiering blir dyrare, vilket gör det svårt för dem att sänka bolåneräntorna i den takt som både bolånetagarna och bostadsmarknaden är i behov av.

Vad innebär det då om bolåneräntan, i stället för att falla parallellt med styrräntan, riskerar att ligga kvar på rätt höga nivåer? Eller kanske normala nivåer är ett bättre uttryck givet hur historien ser ut. Det kan oavsett få ytterligare följder. Bolånesektorn har i flera års tid skjutit till mer pengar till hushållen än vad de har tagit tillbaka. Ett resultat av att efterfrågan på bolån har varit hög, samtidigt som räntan varit oerhört låg. Det har bidragit till att de ekonomiska kvarnarna mal. Men det har också gjort att hushållens skuldsättning har ökat. Det i kombination med att en stor andel av den svenska befolkningen valt att inte binda sina bostadslån, har gjort oss räntekänsliga jämfört med många andra länder. Plötsligt befinner vi oss därför i ett läge där bolånestocken inte växer och bolånesektorn snarare extraherar likviditet från samhället och hushållen. Effekterna av detta är tydliga om man blickar ut mot övriga Europa. Just nu är Sverige det land i Europa med sämst tillväxt av privat konsumtion, vi ser snabbt stigande konkurser och ett BNP som dalar mer än övriga länders.

Allt som allt har detta rimligen en dämpande effekt på vår allmänna ekonomiska utveckling, vilket också spiller över på de enskilda hushållen. Utan snabbt fallande bolåneräntor är det en situation som riskerar att bestå ett tag.

Ett sådant scenario, med fortsatt normala bolåneräntor, innebär också att bostadspriserna sannolikt hålls nere något. Hur mycket är svårt att spekulera om, tiden har sin gång. Men för att ändå försöka avsluta i dur, är min (vilda) gissning att om marknadens rådande förväntningar på styrräntans nedgång infrias, kan vi förhoppningsvis se stigande bostadspriser under 2025. Vi kan också konstatera att aktiemarknaden, som i regel ligger 6–12 månader före den faktiska konjunkturen, redan har börjat prisa in en återhämtning.

Hampus Brodén, vd Stabelo