Riksbankens besked ger hopp, men ännu är det för tidigt att andas ut vad gäller bolånen.
Det menar Mäklarvärldens expertkrönikör Hampus Brodén, vd och medgrundare av den digitala bolåneaktören Stabelo

Hampus Brodén, vd Stabelo.

Äntligen!

För första gången sedan maj 2022 avstod Riksbanken från att höja styrräntan. Kan svenska bolånetagare nu våga tro på fallande bolåneräntor?

Jag vill säga att Riksbankens besked inger hopp. Men det är samtidigt för tidigt att andas ut vad gäller bolåneräntornas utveckling. Det beror på två saker: Dels att det är farligt att räkna med att inflationen faktiskt är ihjälslagen, dels att sannolikheten är hög att bolåneräntorna fortsätter upp en bit även om styrräntan inte gör det.

När Riksbanken själva kommenterar huruvida de tror att styrräntan behöver höjas igen, är svaret 50/50. Finansmarknaden är desto mer optimistisk och menar att en höjning mest sannolikt inte kommer att ske.

I praktiken avgörs en framtida räntehöjning av hur inflationen fortsätter att utvecklas. Just nu ser det ganska lovande ut. Tittar man på inflationen för de tre senaste månaderna är vi i princip redan nere på Riksbankens målnivå. Även företagens prisplaner och producentprisindex talar för att inflationen fortsätter ner.

Jag vill dock höja ett varningens finger för att blåsa faran över när det gäller inflationen.

Senast inflationen drog i väg ordentligt i Sverige var på 90-talet, och då med endast en inflationstopp. Däremot bjöd den inflationsperiod som drabbade hushållen under 70-talet på ytterligare en inflationsvåg. Då toppade inflationen i Sverige på omkring 14 procent, sjönk till 5 procent för att sedan återigen studsa upp till över 15 procent. Liknande mönster märktes i USA under samma period. Där toppade inflationen hela tre gånger, varje topp högre än den föregående.

Förhoppningsvis lyckas vi undgå en liknande utveckling denna gång. Men givet oroligheter i Mellanöstern, som bland annat kan komma att påverka energipriser, bör vi ha viss beredskap inför att inflationsspöket kan vakna till liv igen.

Men även utan en till inflationsvåg och efterföljande styrräntehöjningar riskerar bolåneräntorna att fortsätta upp. När marknadsräntorna stiger snabbt brukar bankkollektivet vara duktiga på att dra benen efter sig när det gäller att höja räntan på hushållens och företagens inlåningskonton. Så även denna gång.

Banksektorn tjänar för tillfället ovanligt mycket på så kallad inlåningsmarginal, det vill säga skillnaden mellan räntan som konsumenten får på sitt sparande och marknadsräntan. En väsentlig del av den överlönsamheten används just nu för att subventionera och hålla nere bolåneräntor. Men i takt med att fler och fler hushåll inser hur mycket pengar de förlorar på att spara på konton som inte ger ränta, behöver storbankerna anpassa inlåningsräntorna och i sin tur bolåneräntorna.

Likaså riskerar de avklingande stimulansåtgärder som Riksbanken satte in under pandemin att få effekt på bolåneräntorna. I syfte att hålla det finansiella systemet flytande stödköpte Riksbanken bland annat bostadsobligationer, vilket pressade ner räntorna på dessa och gjorde det möjligt för bankerna att erbjuda lägre bolåneräntor. Men den finansieringen förnyas nu inte av Riksbanken och har därför gradvis börjat att löpa ut. Det innebär att bankernas bolånefinansiering kommer att bli dyrare, vilket de lär kompensera med höjda bolåneräntor.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det ändå är en märkeshändelse att Riksbanken nu pausar räntehöjningarna, och att det finns många positiva signaler att glädjas över. Förhoppningsvis är höjningarna över för den här cykeln. Men mitt råd kvarstår: Var beredda på möjliga bakslag, inte minst när det gäller bolåneräntorna, innan de permanent börjar vända nedåt.

Hampus Brodén, vd Stabelo