En bostadsspekulant ville vara anonym under budgivning eftersom hon hade skyddade personuppgifter.
Den ansvariga mäklaren, osäker på hur det skulle hanteras, gav sin egen kusins uppgifter i budgivningslistan.
Nu varnas han av Fastighetsmäklarinspektionen, FMI.

Anmälaren hade noterat att mäklaren och motbudgivaren delade efternamn och dessutom hade en koppling via sociala medier. Han misstänkte då att mäklaren använt en närstående för att trissa upp priset på bostaden, men kunde inte få tag i mäklaren.

Mäklaren själv menar att han hade ett stort behov av semester, med ”många veckor att betala igen” till sin familj, och hade därför lämnat över kontraktsskrivningen till en koordinator. Koordinatorn jobbar dock inte normalt med tillträden och hänvisade därför till mäklaren – som lagt sin telefon åt sidan i sex veckor.

Mäklaren menar också att han helt saknar motiv till det han anklagats för och om han velat sko sig fanns det ändå inga incitament eftersom arvodet var fast. Att kontaktuppgifterna i budgivningslistan går till hans kusin är för att den budgivande kvinnan hade skyddade personuppgifter och absolut inte ville förekomma med namn och telefonnummer i någon lista.

Mäklaren säger att han inte har någon erfarenhet av skyddade personuppgifter och att han inte fick tag i sin juridiska support, varför han skrev in det första telefonnummer han kom ihåg – kusinens.

Han erkänner att det han borde ha gjort var att säga till budgivaren att hon behövde ett ombud, och att han där brustit på grund av okunskap.

FMI konstaterar i sin bedömning att mäklarens budgivningslista både är felaktig och ofullständig då både namn och kontaktuppgifter saknas, och att han inte lämnat ut budgivningslistan i samband med att uppdraget slutförts.

Mäklaren varnas då förseelserna var och en för sig är varningsgrundande.