”Fler cyklande mäklare ska växa fram”

För fyra år sedan var mäklaren och egenföretagaren Johan Leijonhufvud med i Mäklarvärlden. Då hade han passerat 1 000 elcyklade mil till och från kontoret, på visningar och på kundmöten. Vad har hänt sedan dess?

Är det fortfarande på cykel som du mäklar, hur många mil är du uppe på nu i så fall?
– Ingen som helst tvekan om den saken, jag ligger nu på 1900 mil och närmar mig sträckan runt halva jordklotet. Över tid ligger jag på ungefär 90 procent fossilfria mil. Ibland regnar det ju väl mycket och att cykla ut till Knivsta och Alsike har jag slutat med.

När du passerar runt halva jordklotet, ska du fira det på något särskilt sätt?
– Ja, jag funderar på att bjuda in mina kunder och de som jag vet rekommenderar mig till kontoret. Det blir tårta och så får jag chansen att tacka dem för att de gett mig möjlighet att cykla genom åtta vintrar på raken.

För fyra år sedan hade du förutom din egna byrå Leijonhufvud Fastighetsbyrå varumärket 2, 5 Rum och Kök. Hur ser det ut på den fronten i dag?
– Ja det stämmer, nej det tidigare konceptet är skrotat, det var väl kompakt, jag skulle bara jobba med mindre lägenheter, i en radie runt två och en halv kilometer från centrumkärnan där maxprovisionen var satt till 2,5 procent. Cykeln tog jag med mig resten har hamnat på lärokontot. Det var nära att jag skulle ge upp där ett tag men som tur var kunde sätta skutan på rätt köl.

Var i Sverige är du verksam och hur går affärerna?
– Basen är Uppsala men jag rör mig utanför stadskärnan också, mot Knivsta, Alsike och någon gång ännu längre bort. Det var en tuff start på året men nu under sommaren har jag haft att göra och jag tror att det mesta av tappet går att käka upp under andra halvåret. Omsättningen ökar år från år och de tyngre investeringarna är snart helt avskrivna – så då lättar det ytterligare. Kort och gott, jag jobbar på och företaget går framåt hela tiden.

Vilka slags objekt förmedlar du mest?
– Mestadels bostadsrätter med fokus på närområdet. Jag har ungefär 300 objekt i det direkta närområdet som jag kontinuerligt bearbetar.

Vad är roligast respektive ”tråkigast” i dag med att mäkla?
– Det tråkigaste är faktiskt att branschen är kritiserad för att vi inte gör tillräckligt för att hindra penningtvätt och att media gärna hakar på när något går snett. Utan att känna konkurrenterna på djupet så tycker jag att det jag sett av andra mäklare som jobbat ett antal år här i Uppsala, är att de sköter sig mycket bra. Man ska komma ihåg att vi ska stå emot en hel del när det blåser. Det är känsligt, risker att hantera och ett stort ansvar vi fastighetsmäklare tar på oss när vi förmedlar bostadsaffärer för mångmiljonbelopp. 

– Roligaste kanske är fel ord men att administrationsdelen i arbetet har förenklats och det är mycket är tacksamt. Annars är det nöjda köpare och säljare som naturligtvis gör att man går upp på morgonen. Tävlingsmomentet, att hitta fina samarbeten och vara behjälplig är andra områden. För mig som startat min firma från noll känns det naturligtvis lite extra, utan att bli gödslad med leads från bank och försäkringssamarbeten kan jag ta mig framåt. Jag har ett arbetssätt som jag trivs med och som bygger på att varje tjänad krona ska följas av ett så litet avtryck som möjligt. Jag bottnar i det och kunderna känner att jag är autentisk.

– Avslutar med en solskenshistoria som man då och då får vara med om. Jag blev uppringd av en kund som ville att vi skulle gå igenom årsredovisningen för en bostadsrättsförening tillsammans. Jag såg direkt att föreningen hade dåliga villkor på sina lån och att de borde omförhandlas. Kunden köpte bostaden och kom tillbaka några månader senare och sa att alla föreningens lån nu var omförhandlade och att de skulle spara åtskilliga hundratusen årligen. Det var glädjande att höra.

Hur kan branschen bli bättre på att ta sitt klimatansvar?
– Det är en stor fråga men kort sagt förväntar jag mig att förbunden jobbar hårdare med att hitta samarbeten och genomför gröna upphandlingar. Vi kommer att behöva göra anpassningar av våra kontor för att underlätta för att fler ”cyklande mäklare” ska växa fram. Samarbete närmare kommunerna vore bra. Jag skulle gärna se stöd till företag som till exempel tar initiativ till att sätta upp en cykelpump utanför kontoret, som erbjuder duschmöjlighet på jobbet. Praktiska saker helt enkelt, kanske ska det finnas ett kylutrymme för matleveranser så att mäklare slapp ett ytterligare handlingsstopp på vägen hem från jobbet. När jag startade fick jag bygga min egen lådcykel, nu finns det ju helt färdiga lösningar på marknaden. Jag tror att man ska titta på kontor och transportsidan, där har vi vår största påverkan.

Har du själv några egna idéer?
– Jag är förundrad över varför inte secondhandbutikerna utmanar oss mer? Jag skulle gladeligen hyra några kostymer och ett gäng skjortor om jag samtidigt kunde lämna in dem för lagning och tvättning. Tänker vi fritt sitter vi tillsammans på en hyggligt stor ”budfirma” och många av våra resor är planerade flera dagar i förväg. Kunde man anmäla sin sträcka på en plattform och bli kontaktad av ett ombud så skulle det vara toppen. Det är en logistikövning bakom som jag inte mäktar med men det finns säkert de som kan klara ut det.

Hur kom det sig att du hamnade i mäklarbranschen från början.
– Något av en slump, jag är egentligen kostekonom och sensoriker i botten. Under många år jobbade jag som platschef på skolor och servicehus i Stockholm. Min fru och jag fick barn, det blev långa dagar och jag kände inte riktigt att jag hamnat 100 rätt, så jag bytte bana. Människor, möten och affärer finns det inom båda områdena och snacka mat med kunderna är fortfarande kul även om det nu är på hobbynivå. Min fru tycker fortfarande att det är långa dagar även om jag nu pendlar två kilometer till jobbet istället för 7-8 mil.

Hur många mil på cykeln är du uppe i om fyra år till?
– Ja, håller kroppen ihop så ska jag väl ligga på runt 3000 mil. Vi får väl se hur det ser ut med den saken nästa gång du ringer Jonas.