Hyresgästföreningen har i en ny rapport konstaterat att där bostadsbidraget tidigare följt inkomstutvecklingen ligger det nu efter.
– Sedan dess är bostadsbidraget istället beroende av proaktiva politiska beslut för att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen, säger de i rapporten.
1997 var gränsen för att få bostadsbidrag 70 procent av lönen. 2021 låg gränsen på 42 procent.
1997 fick åtta procent av de som bad om det bostadsbidrag. 2022 hälften så många – fyra procent.
Bostadsbidraget lever därmed kvar på nittiotalet.
– Så som bostadsbidraget är utformat i dag är det alldeles för många hyresgäster som riskerar att hamna i en skuldfälla på grund av återbetalningskrav, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, i ett uttalande.
Han menar att dagens bostadsbidrag lever kvar i 90-talet.
– Och det slår hårt mot många hushåll som lever på marginalen. Allt färre av dem som behöver stöd får det, och de som faktiskt är stödberättigade för sina boendekostnader kompenseras allt mindre. Det är hög tid att bostadsbidraget reformeras och hamnar i takt med samtiden.
Hyresgästföreningen konstaterar också att allmännyttans andel av bostadsmarknaden fortsätter att krympa.
– Det är oroväckande och problematiskt. De allmännyttiga bostadsbolagen är inte bara uppskattade hyresvärdar åt tusentals hyresgäster, de är också ett av våra mest kraftfulla bostadssociala verktyg som nu sakta monteras ner, säger Hyresgästföreningens utredare Olof Karlsson.
– Vi på Hyresgästföreningen vill en gång för alla vända utvecklingen och se en politik som bistår kommunerna i att få fart på byggandet av nya allmännyttiga bostäder.
