Fastighetsmäklarbranschen har särskilt pekats ut av Finanspolisen som en bransch som behöver bli bättre på att rapportera misstänkt penningtvätt. Men hur skulle de kunna göra det när många av dem inte har rutinerna och infrastrukturen på plats? Det behövs mer digitalisering och automatisering för att branschen ska dra sitt strå till stacken, menar Penneos kundansvarig Kristian Hedberg i en krönika.
Redan för ett par år sedan satte Finanspolisen ihop en särskild rapport om riskerna för penningtvätt i fastighetsmäklarbranschen. Det framgick där och då att Finanspolisen såg det som ett problem att mäklarna inte rapporterade händelser som riskerade handla om penningtvätt. Ibland handlade det, enligt polisen, om aktivt medverkande. Oftare var det fråga om att möjliggöra genom att vara passiv.
I Finanspolisen senaste årsrapport sägs det nu att fastighetssektorn ökat sin rapportering av minskad penningtvätt – men fortfarande är på en alldeles för låg nivå. Varför har branschen varit så långsam med att få grepp om den här frågan?
Enligt mig handlar detta inte om bristande vilja från mäklarnas sida, och inte heller om att de inte har tid eller resurser. Det handlar istället om att många, särskilt de mindre mäklarfirmorna, inte har digitaliserat och automatiserat de processer som behöver finnas på plats för att kunna upptäcka penningtvätt. De ligger därmed efter andra branscher, inte minst banker och andra finansiella företag.
Banker en bra förebild
När bankerna arbetar mot penningtvätt – och detta är den bransch som har mest erfarenhet på området – så ser de till att det kräver minsta möjliga manuella arbetsinsats. Det är av nödvändighet de gör så, för hos dem är omfattningen av misstänkta transaktioner väldigt stor. Om arbetet skedde manuellt skulle antalet anställda börja öka rejält, och därmed ökar också kostnaderna.
Därför har de digitaliserat och automatiserat kundkännedomsprocessen så att de vet att de hela tiden har uppdaterade och korrekta uppgifter. De har automatiserat övervakningen av transaktioner så att ansvariga personer omgående kan se när något misstänkt inträffar. Följden av allt detta är att bankerna är bäst i klassen på att rapportera misstänkta incidenter.
En riskabel bransch
Enligt Finanspolisen finns det flera typer av penningtvätt i mäklarbranschen, varav dessa är några:
- Absolut vanligast är oklarheter kring finansieringen. Till exempel när pengarna från köparen uppges komma från utlandet eller uppges vara lånade av någon.
- Oklarheter kring vem som faktiskt genomför köpet, t.ex. när kriminella använder en bulvan/målvakt
- Övervärdering eller överbelåning av objektet, t.ex. där köparen betalar en del av köpesumman svart
- I en del fall är mäklarna införstådda och delaktiga, till exempel om de använder klientmedelskontot för annat än handpenning eller genomför skenaffärer
En del av de här brotten är bankerna bättre lämpade att upptäcka, men det gäller inte alla. Det finns också en del verkligt komplicerade upplägg för penningtvätt, och några av dessa är mäklare speciellt bra placerade för att lägga märke till.
Känn kunderna
För fastighetsmäklare är nyckeln till att lösa denna utmaning att lära känna sina kunder. Detta behöver ske systematiskt och strukturerat, vilket om arbetet sker manuellt förutsätter att man lägger ner tid och resurser. Något som gör att det finns mindre tid och resurser för det som är kärnverksamheten – att förmedla objekten.
Alternativet är att digitalisera och automatisera, så att arbetet inte belastar mäklarna och administratörerna på företagen. Med en kundkännedomslösning blir det möjligt att precis som hos bankerna få ett verktyg som gör det möjligt att arbeta mer effektivt och sparar tid varje dag.
Mäklarna kan då också känna sig trygga i att de gör sitt jobb, att de inte riskerar att bli granskade och i värsta fall betala böter. Inte minst är detta viktigt för det egna ryktet och för branschens seriositet. Ingen bransch vill ju bli känd som en fristad för penningtvätt.
Kristian Hedberg, kundansvarig i Sverige hos Penneo
