Välkomnande entréer, aktiviteter och bänkar.
Spontana mötesplatser är av stor vikt i boendet.
– Det är avgörande att man vet vem grannen är. Med ganska små medel kan man skapa en sådan kultur i ett bostadshus, säger Birgitta Vitestam, bostadsforskare och doktor i företagsekonomi vid Malmö universitet, i ett uttalande.
Frågeställningen var huruvida man kan bygga bort ofrivillig ensamhet i Sverige. Med 40 procent ensamhushåll är svenskarna i någon mening världens ensammaste folk, menar Birgitta Vitestam.
– Det vi i projektet har intresserat oss för är upplevd ensamhet. Den kan förstås också vara helt självvald, säger hon.
En stor anledning till ensamhushåll är delvis ett resultat av att vi fått det bättre. Sverige är ett rikt land och de unga har så småningom kunnat flytta hemifrån, samtidigt som de äldre haft råd att bo kvar när partnern dör, visar undersökningen. Men det finns fortfarande önskningar.
– Många lyfte fram grönområden. Betong förstärker känslan av ensamhet. Även aktiviteter som sker i markplan och som blir en naturlig del av boendet och något man enkelt kan ansluta sig till är viktiga säger Birgitta Vitestam.
Saker som fler grönytor, stora entréer och rymliga trapphus kostar mer, menar hon, och den finansieringen måste lösas på något sätt. Serneke håller nu på att ta fram H22-huset – Alone together, som startade i Helsingborg.
– Det unika med det här projektet är att det inte bara är ett förslag på ett hus utan att vi också tittat på vad det innebär juridiskt och ekonomiskt och vad som krävs för att förverkliga detta. I längden leder det till ökad social hållbarhet, säger Birtgitta Vitestam.
