Den frågan reder Hampus Brodén, vd och medgrundare av den digitala bolåneaktören Stabelo, ut i en krönika för Mäklarvärlden.
Det korta svaret är – en hel del. Enligt det populära kaosteoriexemplet kan en fjärils vingslag på ena sidan jorden orsaka en orkan på andra sidan. Fjärilarna i den här historien heter Peter Thiel och Ammar al-Khudairy. Men först något om bakgrunden.
I samband med den globala finanskrisen 2008–2009 sänkte många centralbanker sina styrräntor till extremt låga nivåer. Dessutom köpte de långa räntebärande värdepapper (statspapper, bostadsobligationer etc.) för att ytterligare trycka ner de längre räntorna. Det innebar att centralbankerna tillförde enorma mängder nya pengar till ekonomin. Tillsammans med låga räntor blev följden kraftiga uppgångar i allt från aktier till bitcoin och svenska bostadspriser.
”Problemet är att de låga räntorna och likviditetsinfusionerna pågått så länge att när man backade snabbt så började saker gå sönder.”
Därmed är det inte förvånande att tillgångspriserna föll när centralbankirerna retirerade från nollräntor och obligationsköp. Problemet är att de låga räntorna och likviditetsinfusionerna pågått så länge att när man backade snabbt så började saker gå sönder. Det är här våra fjärilar kommer in i bilden.
Silicon Valley Bank (SVB) hade tagit emot stora mängder inlåning som placerats i statspapper och bostadsobligationer med fasta låga räntor. Dessa värdepapper föll i värde när marknadsräntorna plötsligt steg. Ryktet säger att riskkapitalisten Peter Thiel fick nys om SVB:s prekära situation och tog ut sin företagsgrupps pengar från banken, och därmed skapade en löpeld av oro bland kollegor och konkurrenter som alla tog ut sina pengar. Vips var det näst största bankfallisemanget i USA:s historia ett faktum.
”Två spektakulära bankkrascher på kort tid skrämde centralbankirerna rejält. Den amerikanska centralbanken upphörde omedelbart med att dra tillbaka likviditet, och tillförde istället ytterligare likviditet.”
I den överraskande snabba kollapsens spår började globala finansmarknadsaktörer leta efter nästa dominobricka att falla i vad som såg ut att kunna bli en mer utbredd finanskris. I det sammanhanget fick Ammar al-Khudairy, ordförande för Saudiarabiens största bank och storägare i Credit Suisse, frågan av Bloomberg om han skulle stötta Credit Suisse med mer kapital om banken fick problem. Credit Suisse har plågats av upprepade skandaler och klavertramp och har inte varit någon lysande investering för Saudi National Bank. Al-Khudairy, som troligen var rätt trött på sorgebarnet Credit Suisse och inte verkar ha tagit kursen i marknadspsykologi svarade ”absolutely not”. Vips föll Schweiz näst största bank.
Två spektakulära bankkrascher på kort tid skrämde centralbankirerna rejält. Den amerikanska centralbanken upphörde omedelbart med att dra tillbaka likviditet, och tillförde istället ytterligare likviditet. Även i Europa har åtstramningen från centralbankerna avtagit.
Allra viktigast är att marknadsaktörerna dragit slutsatsen att centralbankirerna blivit försiktigare efter att nästan ha orsakat en ny finanskris, och väntas inte höja räntorna lika mycket som man tidigare trott. Mindre åtstramningar bör vara positivt för bostadspriserna. Om det innebär att vi närmar oss botten i svensk bostadsmarknad återstår att se. Jag vågar inte sticka ut hakan för mycket MEN kan konstatera att det finns vissa gröna skott i bostadsmarknaden. Exempelvis har aktier i bolag med stort beroende av privatkonsumtionen piggnat till ordentligt på börsen sedan årsskiftet. En så stark kursutveckling i sådana aktier har nästan alltid förebådat en botten i bostadsmarknaden. Vi vet inte om så blir fallet även denna gång. Men det är intressant att notera.
Väl mött!
Hampus Brodén, vd Stabelo
