Så sent som i början av 2022 spådde Riksbanken att styrräntan skulle ligga nära noll ända till andra kvartalet 2025. Den 9 februari i år meddelade den nya Riksbankschefen att banken inte bara höjer styrräntan med 0,5 procent till 3 procent, utan också att prognosen är att styrräntan ligger nära 3,5 procent till första kvartalet 2026. Vad hände? Den frågan reder Hampus Brodén, vd och medgrundare av den digitala bolåneaktören Stabelo, ut i en krönika för Mäklarvärlden.
Man kan säga att det började med en fladdermus. Nämligen med inflation i spåren av corona. Under den globala finanskrisen 2009 dammade världens centralbankirer av en hel arsenal med stimulansvapen för att rädda världen från finansiellt Armageddon. När corona slog till låg denna arsenal redo och centralbankirerna reagerade blixtsnabbt för att rädda världen från ännu en finansiell härdsmälta och deflation. Stimulanserna slogs på samtidigt som världens logistikkedjor kärvade igen när Kinas arbetare låstes in i sina hem. Jättemycket nya centralbankspengar jagade mycket färre varor, vilket resulterade i väsentligt högre inflation.
I spåren av corona, och med lite hjälp av en Ukrainarelaterad energiprisuppgång, sköt inflationen i höjden från 2 till 10 procent på bara drygt ett år. Gapet mellan styrräntan och inflationen är nu hela 7 procentenheter, en historiskt enorm skillnad som allt annat lika borde föranleda mycket högre räntor än vi har idag. Frågan är hur mycket högre räntan blir?
Som tur är anser Riksbanken att mycket av inflationstrycket är övergående eftersom energipriserna faller tillbaka och logistikkedjorna fungerar bättre. I tillägg till det biter räntehöjningarna och svensk ekonomi bromsar in.
Ska man tro marknaden är dessutom Riksbanken för pessimistisk vad gäller hur hög styrräntan behöver bli och hur länge den ska ligga kvar där. En historiskt användbar indikator på hur långt styrräntan har kvar att klättra är att jämföra styrräntan med en tvåårig statsobligationsränta. Varje gång sedan 1994 (med ett undantag) som styrräntan har korsat den tvååriga statsobligationsräntan har toppen i styrräntan inträffat. I och med den senaste styrräntehöjningen passerade styrräntan tvåårsstatsobligationsräntan för första gången i den här cykeln. Historiskt har det betytt att vi är klara eller nästan klara med styrräntehöjningarna.
Förutom ovan nämnda indikator kan man surfa in på Nasdaqs svenska obligationssida (LÄNK: www.nasdaqomxnordic.com/obligationer/sverige) och klicka sig fram till så kallade ”forward rate agreements” (FRAs:ar). De visar att den för bolåneräntorna viktiga tremånaders Stiborräntan väntas toppa på runt 3,5 procent under andra kvartalet 2023. Historiskt sett brukar de rörliga bolåneräntorna ligga 1–1,5 procentenheter över tremånaders Stibor. Det skulle innebära att vi kan förvänta oss en topp under andra kvartalet 2023 på drygt 4,5 procent.
Det finns ytterligare en graf för den riktiga räntekonnässören. Den så kallade ”underliggande inflationen” i Riksbankens Penningpolitiska rapport. Den visar än så länge inga tecken på att vika. Det behöver den göra ganska snart om inte Riksbanken ska behöva höja räntan mer.
Vill du följa marknadens förväntningar på vart bolåneräntorna tar vägen, titta alltså på FRAs:arna och lägg på en dryg procent. Vill du titta runt ännu ett hörn, följ utvecklingen i underliggande inflation.
Lycka till!
Hampus Brodén, vd Stabelo
