Svenskarnas lånevanor förändrades 2022. Antalet nya fastighetsinteckningar minskade medan pantbreven löstes in i högre takt.
Det visar Lantmäteriet statistik över året.
När bostadspriserna steg kraftigt under pandemin drev de också fram ett ökat lånebehov, vilket i sin tur ledde till ökade inteckningar i fastigheter. Den utvecklingen höll i sig fram till april 2022 när det osäkra världsläget vände utvecklingen.
– Efter april ser vi en avmattning av antalet nya inteckningar. Det är främst ökade räntekostnader för bostadslån tillsammans med fallande bostadspriser som medfört att antalet nya inteckningar minskat, säger Dennis Lindén, enhetschef på Lantmäteriet, i en kommentar till statistiken.
Antalet nya inteckningar minskade med i genomsnitt 15 procent under året.
De ändrade bolånevanorna visas även i faktumet att antalet pantbrev som återlämnats av kreditgivaren – för att de inte längre behövs som säkerhet för lån – nu är fler än antalet nya pantbrev. Det är första gången detta sker sedan Lantmäteriet började föra bok 1999.
– Det signalerar att det är fler fastighetsägare som betalar av sina krediter än som skaffar nya. Som en jämförelse var antalet nyregistrerade pantbrev innan dess tre till fyra gånger så hög som antalet panter som lämnades tillbaka av kreditgivaren, så kallade ägarregistrerade panter, säger Dennis Lindén.
Trots de minskade antalet nya inteckningar ökade det totala inteckningsbeloppet med 5,7 procent under året och ligger nu på 6,7 biljoner kronor. Stockholm, Västra Götaland och Skåne står tillsammans för över hälften av detta belopp.
