Hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin har nått historisk pessimism, och de områden konsumtionen minskat mest är möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet.
Det visar statistik från den nya Konsumtionsrapporten av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
2022 var ett händelserikt år, och rapporten visar att hushållen känner av den ekonomiska situationen allt mer, och förändringen av svenskarnas konsumtionsmönster accelererade det tredje kvartalet.
– I början av 2022 härjade covid-19 och Ryssland invaderade Ukraina. De senaste årens pandemi och krig i Europa har skakat om oss på många plan. Under året har hushållens kostnader höjts inom många områden, vi har de senaste månaderna sett snabba prisökningar å¨mat, el, bränsle och bolån i kombination med sjunkande priser på bostäder och andra tillgångar, säger Ulrika Holmberg, konsumtionsforskare på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Tillväxten första halvåret i år var mycket stark, med en ökad konsumtion på drygt tio procent jämfört med året innan som gällde främst hotell, restauranger och kaféer – sådant som drabbades hårt under pandemin. Tredje kvartalet avstannade ökningen.
– När levnadskostnaderna stiger snabbt avvaktar vi med större inköp och väljer billigare alternativ när det är möjligt, säger Ulrika Holmberg.
I rapporten konstateras att konjunkturinstitutets prognoser visar att Sverige går in i en lågkonjunktur 2023.
– Det kommer att bli tufft under ytterligare en period framöver för hushållen eftersom det dröjer innan inflationen vänder nedåt. Prisnivån ligger därmed fortsatt högt på många varor och tjänster, vilket gör att hushållen behöver se över sina utgifter även de kommande åren, säger Lena Hansson, konsumtionsforskare på Göteborgs universitet.
Läs hela rapporten här.
