Hon skulle absolut inte bli mäklare som pappa, utan istället sångerska. Men med åren insåg Leila Manouchehrian Nilsson att kulturarbete var hårt, svårt och hon inte tillräckligt passionerad för att ha lust längre.
Och nu, efter omvägar via Turkiet och Förenade Arabemiraten, har hon landat på Svenska Mäklarhuset hemma i Malmö.

Leila Manouchehrian Nilsson beskriver sig själv som en person som gillar att ha mycket att göra, nyfiken med mycket energi, men ändå lugn och trygg i sig själv. I gymnasieåldern stod hon på macken mitt i natten eller passade barn. Alltid något för att tjäna egna pengar. Men eftersom hon alltid sjungit mycket var drömmen att göra det till en karriär, och hon stod faktiskt under några år på olika musikalscener, bland annat i La cage aux folles. Det var ”hur kul som helst”, säger hon.

– Men jag såg ju hur kollegorna i kulturbranschen kämpade, och det dämpade suget. Man måste lägga 110 på att bli sångerska och tvingas samtidigt lägga ner mycket annat. Jag var nog inte tillräckligt passionerad för det, så jag blev mer realistisk. Man kanske kan säga att jag växte upp och ville skaffa mig ett yrke.

Och trots att hon ”absolut inte” skulle bli det pappa var, det vill säga mäklare, så hamnade hon där till slut ändå. Det började också redan i gymnasieåldern, smygande.

– I och med att han är iranier har vi semesterboende i Turkiet – det är enklare för iranier att resa dit – och när jag var för rastlös för att ligga på stranden blev jag som hans assistent där nere. Det var mycket skandinaver där då och eftersom jag pratar danska också fick jag hjälpa till med visningar. Så jag fick inblick i sälj och tyckte att det var intressant, säger Leila Manouchehrian Nilsson.

En period som butikschef i Köpenhamn gav ännu mer mersmak, och det i kombination med ett intresse för arkitektur och inredning ledde fram till slutsatsen: Det är fastighetsmäklare hon ska bli. Pusselbitarna passade ihop.

Det blev fastighetsmäklarlinjen på Luleås tekniska universitet och registrering 2015. Men först som sagt ett par år i Turkiet.

– Där hade jag ingen licens, men skulle säga att jag ändå gjorde det mesta som mäklare gör.

Efter examen och ett par år på Våningen & Villan i Malmö tog rastlösheten 2018 återigen ut sin rätt, och Leila Manouchehrian Nilsson åkte för att jobba i Dubai i Förenade Arabemiraten.

Hur olikt är det är mäkla i Turkiet och Dubai jämfört med Sverige?
– Rätt olikt, samtidigt som vi i grund och botten har med människor att göra. De vill höras och få sina behov tillgodosedda. Men tillvägagångssätten är annorlunda – i de länderna finns till exempel ingen ensamrätt som vi har här. Det är bara privata visningar, så man kör fram och tillbaka med varje enskild kund. Sen är kundkontakterna här hemma mycket närmare, i alla fall särskilt i Dubai handlade det mycket om pengar med investerare i Ryssland eller Saudiarabien som skickade sin assistent eller sekreterare. Ofta har de hundra lägenheter de köper och säljer, så man har inte den kundkontakten med honom – det var oftast en han – och jag saknade den eftersom det är det bästa med rollen.

Hon säger att man inte ska sticka under stol med att det kan handla om kolossalt mycket pengar, och att hon tack vare det kunnat samla på sig ett litet kapital.

– Turkiet är lite humanare, men i Dubai är det mycket pengar. Jag sålde en villa för 60 miljoner svenska kronor, så ja, man kan tjäna snuskigt mycket pengar. Men det är också ruskigt dyrt att leva där. En hamburgare kostar 500 svenska kronor och jag betalade 30 000 i hyra för en liten tvåa.

Pratar du turkiska och arabiska eller hur gick det med språket?
– Inte alls. Pratar bara persiska, men man klarar sig långt på engelska. I Dubai är alla fantastiskt duktiga på engelska eftersom alla kommer någon annanstans ifrån. Fastighetsvärlden är på en nivå så att om du inte kan engelska klarar du dig inte särskilt bra.

”Bara” persiska är dock inte helt sant, eftersom Leila Manouchehrian Nilsson uppenbarligen är fyrspråkig. Svenska, danska, engelska och persiska. Och ”lite skolfranska, som inte är något att hänga i granen”.

Du flyttade hem från Dubai på grund av att pandemin stängde allt – vill du utomlands igen?
– Vet du vad, jag känner att jag har landat här nu. Har bott på så många olika platser och känner att Sverige är ett bra ställe att vara på. Nära familj och vänner.

Leila Manouchehrian Nilsson bytte nyligen arbetsplats, från Våningen & Villan till Svenska Mäklarhuset, båda i Malmö.

Vad vill du se hos en arbetsgivare?
– Det ska finnas potential att blomstra, alla verktyg jag har ska arbetsgivaren hjälpa mig att förstärka, och sen ska man så klart trivas kollegor emellan eftersom man presterar mycket bättre då. Det ska finnas möjligheter i företaget, de ska se en och man ska bli hörd när man jobbar ihop.

I dag är Leila Manouchehrian Nilsson anställd med provision, men inne på sin första vecka så kan inte svara på hur mycket hon tjänar.

– Men det har redan gått bra och jag har tagit in en del!

Trivs du med detta eller önskar du något mer?
– Ja alltså, jag har ju precis börjat så det känns jättebra. Men sen hoppas jag förstås att vi kan utvecklas och växa tillsammans.

Fokusområdet är Staffanstorp där hon växte upp, men också Malmö, Höllviken och Vellinge. Kunder överallt, som hon säger.

– Ringer de så är det klart att jag hjälper dem.

Hur mycket jobbar du?
– Rätt mycket. Nu har det nog varit en tolvtimmarsdagar-vecka. Men det är kul! I början gäller det ju att få ut sitt namn och synas, nå ut och få in så mycket som möjligt. Ännu mer på ett nytt företag så att gamla kunder ser var jag är nu. Det är så roligt att det inte känns som jobb.

I en så hård satsning är det svårt med fritiden, men Leila Manouchehrian Nilsson säger att hon försöker träna på morgonen för att få energi.

– Sen börjar jag jobba vid halv nio-nio men inte nödvändigtvis på kontoret, utan jag svarar på mejl och sådant vid frukostbordet och är på kontoret vid halv elva och köttar på. Visningar på kvällen och efter det går jag hem. Men lördagen är helig, som för de flesta mäklare. Och söndagen är det några visningar och sen kan jag äta middag med familjen och umgås med vänner.

Med sin bakgrund säger hon att hon välkomnar konkurrens, eftersom det bara ger fler möjligheter att göra något annorlunda. Leila Manouchehrian Nilsson vill inte göra som alla andra, och har erfarenheten från ställen där man gör saker på andra sätt.

– På så sätt kan jag komma med nya koncept, säger hon.

Om du själv säljer/köper en bostad, vad vill du ha av din mäklare?
– Jag har sålt med andra mäklare och det jag vill ha är ett engagemang, en positivitet som visar att de tror på försäljningen, att de ser detaljerna. Jag är själv väldigt noga med styling och sådana bitar – det ska se bra ut – och jag vill att min mäklare ska ha den kreativa sidan. Sen att de inte är fyrkantiga i tänket utan att man löser de problem som uppstår på vägen istället för att se dem som hinder och stanna.

Hon erkänner att hon lade sig i ganska mycket när hon skulle sälja själv.

– Min mäklare sa att jag var lite jobbig… haha. Men så fick jag ju också ett väldigt bra slutpris. Nu var hon superduktig men ja, jag var rätt så krävande.

Det gäller också om någon gör fel när Leila Manouchehrian Nilsson är i närheten, oavsett om det är en kollega eller inte. Då säger hon till, menar hon.

– Jag skulle säga att det här är inte smart och att det kan få konsekvenser. Jag är rätt rak i min kommunikation, det är att göra en björntjänst att inte säga till för allt kommer fram i slutänden ändå. Om de inte lyssnar och jag ser att det de gör tillför skada tar jag det till nästa steg och talar med chefen. Helst ser jag att man löser det inom företaget, för jag tror att det vore tufft att anmäla en kollega direkt till FMI. Det är absolut sista utvägen.

Information om nya regler kommer via kollegorna på kontoret eller i FMI:s nyhetsbrev, och om det är något Leila Manouchehrian Nilsson är osäker på är det också kollegorna hon frågar.

– Vi är här för att hjälpa varandra och det är det bästa med att vi samarbetar så himla bra. Men generellt tycker jag nog att jag har koll.

De mest framgångsrika försäljningarna hon gjort har inte helt oväntat varit i Dubai. I reda pengar, alltså. Men:

– Det bästa som finns är kärlek från kunderna. När någon ringer och gråter av lycka och man sen får rekommendationer. Bästa känslan.

Så vad gör du om tio år?
– Då vill jag nog ha startat upp min egen franchise. Jag brinner ju lite för min hemkommun Staffanstorp och nu händer det mycket där, så det skulle vara himla roligt att vara med på den resan. Och att få komma in bland de här gamla rävarna som varit med i en massa år och ofta är män som jobbar enligt den gamla skolan… jag vill in och modernisera lite.

FAKTA

Namn: Leila Manouchehrian Nilsson

Ålder: 37

Bor: Västra Hamnen, Malmö

Familj: Singel med två katter

Arbetsplats: Svenska Mäklarhuset i Malmö

År som mäklare: Reggad sen 2015

Det här gör jag på fritiden: Tränar kampsport och är mycket ute i naturen och springer eller går en mil. Någon gång om helgen i alla fall.