Pandemin har förändrat både privatliv och bostadsmarkanden på ett sätt som kommer att göra avtryck även när samhället öppnar upp, spår boendeekonomen Claudia Wörmann i sin senast krönika för MäklarVärlden.

Claudia Wörmann, SBAB.

Vi har under det gångna året spenderat allt mer tid hemma. Den ofrivilliga pausen från det normala kan leda till att vi tvingas reflektera över livsvalen, håller relationen måttet för det nya, är bostaden optimal? Vi utsätts både för varandra och för våra bostäder på ett nytt sätt. Det behöver inte vara de stora frågorna som leder till förändring, det kan handla om så enkla saker som att den där bostaden med öppen planlösning, som var så bra innan två började arbeta hemifrån, är det som manar på en flytt till något nytt.

”det nya livet utsätter oss för varandra och våra bostäder på ett nytt sätt.”

Många är vi som höjt ett förvånat ögonbryn över hur marknaden utvecklats det senaste året. När vi går igenom en av de värsta kriserna i modern tid, orsakad av ett litet virus, tuffar bostadsmarknaden på. Vi har vant oss vid ett år med rekordpriser, korta förmedlingstider, och en rusning efter stora bostäder. En obalans mellan utbud och efterfrågan förstås, samtidigt som ”snart till salu bostäderna” är rekordmånga. Det gäller att vara på tå på dagens marknad för att ens ha en chans, för den som aldrig köpt förut eller som inte varit ute på bostadsmarknaden på länge kan det vara svårt att hänga med. Och alla som redan äger sin bostad ser positivt på utvecklingen förstås.

Sannolikt spelar tankar på stora flöden av människor som ett hot mot hälsan in, på tomten kan man hålla distans på ett annat sätt än i en mer centralt belägen bostadsrätt. Den egna terrassen blir även ett bättre substitut för den inställda utlandsresan, i alla fall bättre än balkongen, eller bostaden som saknar balkong. Nu ska vi göra fler saker i våra hem, planera, ha möten, gå i skolan och shoppa, plus allt annat som vi tidigare gjorde, du vet innan pandemin.  Arbetet på distans har öppnat nya möjligheter och kanske andra preferenser.  Men med stora skillnader. Den som bor tillräckligt stort för att kunna arbeta på distans utan att det stör någon annan, har gärna sin bostad kvar. Sen finns det andra som får sitta på en pall i badrummet eller hysa in sig hos släktingar de dagar som båda råkar arbeta hemifrån, och där blir längtan efter större väldigt stark.

Det talas om en ny grön våg. Det är väl inte så att alla vill bo i mindre städer helt plötsligt, men kombinationen av att kunna arbeta hemifrån i kombination med höga priser ska inte underskattas.  Större yta, längre ut, för att ha råd.

Vi bor länge i våra bostäder, faktiskt så länge att det kan bli ett problem, rörligheten måste igång för att få loss fler bostäder och skapa flyttkedjor. Bostadsköpet är långsiktigt, och nuvarande situation (pandemin) är övergående- hur hänger det ihop?  Jag tror att vi kan leta bortom pandemin för att få hela förklaringen. Om vi tar trycket på de stora bostäderna som exempel. Nyproduktionen har varit fokuserad på bostadsrätter, och i många projekt har det byggts fler små än stora lägenheter. Nyproduktionen av småhus och stora bostadsrätter har inte varit tillnärmelsevis lika många som de små. Underskottet har byggts upp under lång tid. Demografiska faktorer kan påverka, alltså att de stora ålderskullarna födda på 90 talet nu är i den åldern att de bildar familj. Och hade inte utvecklingen med förändrat resmönster redan påbörjats, om inte annat i människors tankar, i takt med att Greta fick mer uppmärksamhet?  Samvetet kunde inte riktigt övertala oss att stanna hemma, inte förrän det blev ett hot mot hälsan och en rekommendation att följa. Så de uteblivna resorna ställer nya krav på våra bostäder om vi ska fira hemester.

Vad händer när vi återgår till det som vi tidigare kallade normalt, med resor till och från en fysisk arbetsplats, och med mer tid utanför hemmet än ”hemma”? Ingen kan med exakthet säga hur bostadsmarknaden utvecklas efter pandemin, om det kan vi endast spekulera. Det kan vara så att vi i grunden omvärderat våra hem så pass att vi fortsätter att acceptera en högre kostnad för vårt boende. Det får vi se framöver.

Jenny är publisher och ansvarig utgivare. Att arbeta med MäklarVärlden är fantastiskt givande, en spännande bransch där det händer mycket hela tiden. Ert arbeta handlar ju om folks bostäder – där de och vi lever våra liv - det är stimulerande att få följa och rapportera om. Efter att ha arbetat med tidningen sedan 2012 börjar jag lära mig mer om vad mäkla handlar om, ett utmanade och roligt jobb.