Sjunkande bopriser rubbar inte hushållens optimism

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia

Skandias Plånboksindex för fjärde kvartalet visar att hushållen tar osäkerheten på bostadsmarknaden med fattning, trots höstens domedagsrubriker om boprisfall. Under fjärde kvartalet ökar till och med den ekonomiska optimismen med två procentenheter. Stark konjunktur, sjunkande arbetslöshet och förväntningar på ännu ett bra börsår 2018 är några av delförklaringarna.  

Även de grupper som väntas drabbas hårdast av prisnedgången på bostadsmarknaden blir mer optimistiska under fjärde kvartalet. Dit hör både storstadsbor och de som äger sin bostad, två grupper som i allra högsta grad påverkas av sjunkande bostadspriser.

– För den som vill köpa en större bostad är prisfallet snarast en möjlighet att få fler kvadratmeter till ett lägre pris. Även förstagångsköpare som står utanför marknaden kan se det som en chans att köpa 5-15 procent billigare än i våras. För boende i storstäderna kan priset bli flera hundratusen kronor lägre, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.

Att hushållen behåller lugnet trots tidningarnas krigsrubriker om en bostadsbubbla och kommande amorteringskrav är i grunden bra för svensk ekonomi, eftersom en konjunkturinbromsning skulle vara problematisk när reporäntan redan är negativ. Däremot är det klokt att se prisnedgången som en väckarklocka.

– Prisnedgången är en påminnelse om att bostadspriserna faktiskt inte alltid stiger. Att amortera och att passa på att spara ihop en räntebuffert när räntorna är låga är två viktiga råd. För den som ska byta bostad är det en extra säkerhet att sälja först och köpa sen, för att inte riskera att bli sittande med dubbla räntekostnader och två bostäder som i värsta fall tappar i värde, säger Maria Landeborn.

De två senaste åren har hushållens optimism konstant varit högre än det historiska snittet i Plånboksindex. Några möjliga förklaringar är den allt starkare världsekonomin och den goda börsutvecklingen under året. För svensk del är bostadsräntorna fortsatt rekordlåga, och Konjunkturinstitutets mätningar visar att hushållen bedömer risken att själv bli arbetslös som den lägsta sedan mätningarna startade 2001.