Hushållen rekordoptimistiska – men sparar hellre än konsumerar

skandiaSkandias Plånboksindex för andra kvartalet visar att hushållens optimism är uppe på den högsta nivån sedan mätningarna började 2013. Trots det vägrar hushållen lätta på plånboken och sparviljan är hög. Riksbankens stimulanser får därmed inte fart på hushållens konsumtionsvilja. Det tyder på att svenskarna redan har möjlighet att konsumera det de vill och sparar i ladorna.

– En naturlig konsekvens av ökad optimism brukar vara att hushållen öppnar plånboken och konsumerar men detta sker inte trots att optimismen är den högsta sedan mätningarna började 2013. Det är ett speciellt läge med skyhög optimism och hög sparvilja, säger Maria Landeborn sparekonom på Skandia.

Riksbankens minusränta, som är menad att få en stimulerande effekt på hushållens konsumtion fungerar inte som avsett. Men i grunden är det positivt att hushållen bygger upp ett sparande inför framtiden. Det handlar både om att klara av sin boendekostnad i form av högre framtida räntor och amorteringar, men också om att spara till pensionen och att säkra ett ekonomiskt tryggt liv.

– En orsak till att hushållen väljer att spara kan vara att de fått så pass mycket mer i plånboken de senaste åren och därmed är konsumtionsbehovet mättat. Utrymmet som finns läggs hellre på ökat sparande och på framtida konsumtion, säger Maria Landeborn.

Föräldrar med hemmavarande barn i skolåldern är den grupp som starkast bidrar till att optimismen når rekordnivåer under kvartal två 2017, samtidigt ser vi att personer som ännu inte äger en bostad har en ökande optimism till den egna ekonomin över tid. Fortsatt låga räntor, stabilare bostadspriser och sjunkande arbetslöshet kan vara faktorer som gör att de här grupperna blivit mer optimistiska.