Svenska hushålls kontosparande uppgick till 1,586 miljarder kronor i slutet av juni, det visar en sammanställning från SBAB. Vid samma tidpunkt uppgick stadsskulden till 1,368 miljarder kronor.
Närmare 95 miljarder kronor sattes in på olika sparkonton under första halvåret 2016 vilket motsvarar runt 10 000 kronor per invånare. Under hela året har den årliga ökningstakten varit mer än tio procent och bortsett från några månader runt årsskiftet 2014-2015 har kontosparandet ökat snabbare än skuldsättningen sedan 2010 års slut.
Däremot är det ingen vidare ränta på sparpengarna – hos Nordea måste till exempel sparpengarna vara låsta i minst sex månader för att det ska bli någon ränta överhuvudtaget. Hos SEB gäller samma sak, fast i tre år och när ränta äntligen utdelas handlar det om ynka 0,03 procent. Handelsbanken och Swedbank ger inte heller någon ränta på sina vanliga konton.
Ändå står dessa fyra banker för 65 procent av marknaden för hushållens kontosparande. De enda mindre bankerna som lyckats bräcka storbankernas tillväxt är Landshypotek, SBAB och Resursbank.
– Du blir lite räntelat. Du prutar inte lika mycket på bolånet för du tycker ändå att din ränta är ganska låg och du letar inte heller efter räntan på sparkontot på samma sätt eftersom du är inställd på att du inte får någon ränta, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza, till Dagens Industri.
Hon menar att låg ränta är att föredra framför ingen ränta alls. Dock skulle det bästa alternativet kunna vara att se över alternativa sparformer som aktiefonder.
– När det är så här låga räntor är det viktigare än någonsin att se över balansen så att man inte har för mycket i ett dött sparkonto. Där är inte svaret att hitta ett bättre sparkonto utan att hitta en annan sparform, säger Johanna Kull