Bostadsbristen i Sverige är omfattande – trots det är hela 351 000 villor i landet ensamhushåll. Trångboddheten ökar och är främst ett problem i socialekonomiskt utsatta områden. Detta visar en granskning som Dagens Nyheter gjort.
Sverige utnyttjar det befintliga bostadsbeståndet för dåligt. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är var femte villa i landet ensamhushåll och närmare 90 procent av dem ligger i kommuner med bostadsbrist.
Samtidigt ökar trångboddheten – ett resultat av bostadsbristen. 16 procent av befolkningen över 16 år bodde i en bostad där det bor fler personer än vad det finns sovrum, en ökning från 2000 då denna andel var 14 procent. För utrikesfödda handlar det om en ökning från 29 till 33 procent mellan 2000 och 2015.
På uppdrag av Dagens Nyheter har SCB tagit fram siffror på hur många kvadratmeter i snitt personer bor på i de olika valdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att det i mer socialekonomiskt utsatta områden handlar om mindre boytor; I östra Rinkeby i Stockholm bor invånarna på i snitt 17,8 kvadratmeter per person. Vid Karlaplan är snittet 61,3 kvadratmeter per person.
Statistiken visar dessutom att det finns 9 361 hushåll i Stockholm som har en boyta på mer än 100 kvadratmeter per person. I Göteborg finns 7 129 sådana diton och i Malmö handlar det om 4 527 stycken.
– Många äldre bor kvar i villor, trots att de kanske skulle vilja flytta till ett annat lämpligt boende, till exempel en bostadsrätt. Om man bott länge är det inte ovanligt att säljaren får betala närmare miljonen i reavinstskatt vid byte av bostad, säger Bengt Hansson, analytiker på Boverket till Dagens Nyheter.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle det vara bättre att ha en fastighetsskatt och ingen reavinstskatt. Det vore bättre ur effektivitetssynpunkt. Då svider det i plånboken att bo stort och dyrt. Och det lönar sig att byta ner till något mindre, tillägger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Han konstaterar även att han tror att en del villaägare som är spekulanter på lägenheter kan bli avskräckta när de räknar på hur stor reavinstskatten kan komma att bli. Men på samma gång är det svårt att räkna på vidden av en sådan effekt.
– Det är svårt att veta hur många personer som i praktiken vill flytta. Blir det 1 000 villor som blir tillgängliga i hela landet om man avskaffar reavinstskatten? Eller blir det 100 000? Eller kanske bara 100? Det som däremot är klart är att bostadsbeståndet borde kunna utnyttjas mycket bättre än vad det gör i dag, säger Jesper Hansson till Dagens Nyheter.
