Finansinspektionen (FI) meddelade idag att de föreslår att amorteringskrav på nya bostadslån införs från och med den 1 augusti 2015. Förslaget går nu ut på remiss, synpunkter ska vara FI tillhanda senast den 17 april.
– Mäklarsamfundet välkomnar att FI äntligen lämnar besked, såväl konsumenter som fastighetsmäklare behöver veta vilka långsiktiga spelregler som gäller på bostadsmarknaden, säger Ingrid Eiken, VD för Mäklarsamfundet.
Bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras ner med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år, medan lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras ned med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Amorteringskravet ska gälla alla nya bostadslån, och reglerna ska gälla alla banker och kreditmarknadsföretag. I FI:s förslag utgår amorteringskravet från bostadens marknadsvärde (i det flesta fall anskaffningsvärdet) och huvudprincipen i förslaget är att omvärdering av bostaden får ske vart femte år. Dock får omvärdering även ske vid avsevärd värdeförändring av bostaden så som omfattande renoveringar eller tillbyggnader. Renovering av kök och badrum anses inte vara avsevärda värdeförändringar.
Finansinspektionens definition av nya bolån innefattar, utöver helt nya lån med en bostad som säkerhet, även utökning av befintliga lån för att exempelvis bekosta renovering. Då gäller dock amorteringskravet endast för den utökade delen, som ska amorteras ned till minst 50 procent.
Undantag för amorteringskravet kan ges under en övergångsperiod när det föreligger särskilda skäl så som arbetslöshet eller dödsfall i familjen. Kravet gäller inte vid byte av bank.
– Det bekymmersamma med förslaget är att det försvårar ytterligare för de som är utanför bostadsmarknaden. Det är riskabelt att införa amorteringskrav i tider med stark urbanisering och hög arbetslöshet där människor måste flytta från bostadsmarknader ute i landet med låga priser till hetare marknader med högre priser i tillväxtregionerna för att få ett jobb. Det riskerar helt enkelt att gynna vissa grupper och skapa ytterligare skevhet på en marknad som redan är i obalans, säger Ingrid Eiken.
