Att möjliggöra för pensionärer att ytterligare belåna sina bostäder för att på så sätt frigöra kapital behöver inte nödvändigtvis vara en dålig idé – men en sådan produkt måste ha avsevärt lägre räntor och bättre villkor än vad som erbjuds och tidigare har erbjudits på marknaden. Det slår Pensionsmyndigheten fast i en ny rapport.
Pensionsmyndigheten har tidigare uppmärksammat att det funnits aktörer som erbjudit så kallade seniorlån – med villkor som varit både svåra att se igenom och som i vissa fall blivit en usel affär för den pensionär som nappat på erbjudandet. Sedan dess har dessa produkter försvunnit från marknaden. Det finns endast en aktör kvar som erbjuder seniorlån. Det skulle dock kunna finnas efterfrågan på fler sådana produkter – men då med avsevärt lägre räntor och bättre villkor än tidigare.
– En pensionär med en medelinkomst på 17 000 kronor per månad har idag svårt att teckna ett vanligt bostadslån, oavsett vilken förmögenhet som ligger i bostaden, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
Sju av tio personer mellan åldrarna 60 och 79 år bor i ägd bostad. De flesta av dem har en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. Det finns en stor förmögenhet bundet i boende, främst i storstadsregionerna, i genomsnitt 1,9 miljoner netto. Kvinnor har, i större utsträckning än män, svårt att teckna lån, då deras pensioner är lägre än männens.
– För att Pensionsmyndigheten fullt ut ska kunna rekommendera seniorlån, behöver räntan närma sig nivåerna på vanliga bostadslån. Man skulle kunna tänka sig att bankerna kom med nya varianter av seniorlån, med en generösare kreditprövning för äldre personer med lågt belånade bostäder. Produkterna måste också vara konsumentvänligt utformade med villkor och upplägg som är lätta att ta till sig, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.
